http://www.pressyltaredux.com/2010/02/musikaliska-mardrommar-5/ Press. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense. Wed, 08 Feb 2012 18:15:20 +0000 hourly 1 http://wordpress.org/?v=3.2.1 http://www.pressyltaredux.com/2010/02/musikaliska-mardrommar-5/comment-page-1/#comment-789 Gunnar Tue, 09 Feb 2010 08:45:24 +0000 http://www.pressyltaredux.com/?p=4160#comment-789 Men man kan ju också resa en del invändningar mot själva uppsåtet bakom texten. Vad är det hon (väl?) säger: jo, att sjömannen inte ska tänka på henne eller på att bilda hem på landbacken eller nåt sånt svensson, för det enda hemmet han har är trampsteamern mot Valparaiso, och stjärnorna och vågorna... Men tänk då om sjömannen i fråga är en underbetald, utmattad, landbackelängtande matros som inget hellre vill än bli tobakshandlare i Sveg. Det är samma med luffare. "Jag har bott vid en landsväg i hela mitt liv - men jag vill mycket hellre bo på hotell!" Men man kan ju också resa en del invändningar mot själva uppsåtet bakom texten. Vad är det hon (väl?) säger: jo, att sjömannen inte ska tänka på henne eller på att bilda hem på landbacken eller nåt sånt svensson, för det enda hemmet han har är trampsteamern mot Valparaiso, och stjärnorna och vågorna… Men tänk då om sjömannen i fråga är en underbetald, utmattad, landbackelängtande matros som inget hellre vill än bli tobakshandlare i Sveg. Det är samma med luffare. “Jag har bott vid en landsväg i hela mitt liv – men jag vill mycket hellre bo på hotell!”

]]> http://www.pressyltaredux.com/2010/02/musikaliska-mardrommar-5/comment-page-1/#comment-788 Bodil Z Tue, 09 Feb 2010 06:31:20 +0000 http://www.pressyltaredux.com/?p=4160#comment-788 Egentligen hade jag velat kommentera "Seemann, lass das Träumen", men tråden klipptes så jag tar mig friheten att skriva här. Jag blir faktiskt lite - opassande? - nostalgisk när jag hör den. Den påminner mig om tidiga morgnar på barer i i Hamburg eller i någon nordtysk håla vid havet, där lite slitna människor sitter och dricker en morgonöl eller dagens första Korn. I bakgrunden hör man... ”deine Heimat ist das Meer, deine Träume sind die Sterne... deine Liebe ist ein Schiff, deine Sehnsucht ist die Ferne...” Egentligen hade jag velat kommentera “Seemann, lass das Träumen”, men tråden klipptes så jag tar mig friheten att skriva här. Jag blir faktiskt lite – opassande? – nostalgisk när jag hör den. Den påminner mig om tidiga morgnar på barer i i Hamburg eller i någon nordtysk håla vid havet, där lite slitna människor sitter och dricker en morgonöl eller dagens första Korn. I bakgrunden hör man… ”deine Heimat ist das Meer, deine Träume sind die Sterne… deine Liebe ist ein Schiff, deine Sehnsucht ist die Ferne…”

]]>