Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Vad hände med kommunisternas alla pengar?

Categories: Kommunism
Wednesday, Jun 13, 2012

BBC har idag en utmärkt historia om vart CPGB:s alla miljoner tog vägen… “Det faktum att det fanns så mycket pengar speglade inte alls något ‘Moskvaguld’…” förklarar veteranen Stuart Hill. De buntar med kontanter man fick från sovjetiska ambassaden, tills långt in på 1970-talet, gick i praktiken åt så fort man lagt händerna på dem…

Nej, det var i själva verket ständigt stigande “kapitalistiska fastighetsvärden” som var källan till rikedomarna, inte minst vad gällde högkvarteret på King Street i Covent Garden (som idag är en bank…). – “Hade det inte varit för den groteska inflationen i värdet på dessa fastigheter så hade det egentligen inte funnits någonting alls,” säger Hill.

Det där med kommunister och fastigheter leder oundvikligen till vad som mig veterligen fortfarande är ett göteborgskt mysterium, det har i alla fall kittlat mångas fantasi i många år: hur i hela friden hade dåvarande KPML(r) råd att köpa en stor fyravåningskåk på Fjärde Långgatan, mitt emot polishuset, som senare blev Marx-Engelshuset…?

Denna imposanta byggnad i den stalinistiska fastighetportföljen finns bl.a. att skåda på Google Streetview på “Fjärde Långgatan 8b, 413 28 Göteborg”.

15 Responses to “Vad hände med kommunisternas alla pengar?”

  1. Frank Baude jobbade som lyxprostituerad? Dessutom var väl inte de kvarteren fullt lika gentrifierade på den tiden.

  2. Den bilden har tyvärr nu outplånligt etsat sig fast i mitt sinne, Henrik… du får vara varsam med oss åldringar… Frågan är, har Långgatorna blivit gentrifierade överhuvudtaget…? Dom ser fortfarande ganska dassiga ut, när jag varit där…

  3. Lite gentrifierade har de allt blivit, här är en lägenhet till salu i grannhuset:
    http://objekt.fastighetsbyran.se/Objekt/?source=hemnet&ObjektGID=OBJ5404_1183325524

    En bostadsrättsförening på andra långgatan har fått en krog att stänga, på krogen spelades levande jazzmusik på kvällarna vilket störde bostadsrättsinnehavarna.

  4. Långgatorna är gentrifierade på de där reklamare-och-andelsstudenter-med-rika-pappor-som-känner-sig-skittuffa-för-att-de-bor-i-lite-ruffliga-kvarter-viset. De är till för folk som är lite för häftiga för att bo i inredningstidningsidyllens Haga. Den enda genuina misären som är kvar är alkiskrogen Galliano vid Masthuggstorget.

  5. handelsstudenter ska det givetvis stå, inte andelsstudenter.

  6. Tjusig kvart, förresten!
    Jodå, jag kan tro på gentrifieringen, i och för sig, men det finns ändå nånting i långgatornas själ som aldrig går ur… det är som med kvarteret St Giles här i London: hur man än skjuter priserna i höjden så finns där alltid kvar några vinddrivna existenser med sina klirrande systemkassar…

  7. Så var det på Långgatorna i Stockholm också, men de “vinddrivna existenser” med tillbehör, har nog försvunnit för gott där.

  8. @Malou: Eller också är det så att de “vinddrivna existenserna” bara fått andra ansikten där de numera irrar fram mellan vikingahjälmar av plast med horn, kepapptjoskar och älgprydda teeshirts. Jag gillade de andra bättre.

    Jag jobbade många år på ett par ställen i Gamla Stan. Det var mycket (ej avtalsreglerad) övertid och vi machos måste alltid följa våra kvinnliga kollegor till tunnelbanan för att skydda dem från de förmodligen helt ofarliga A-lagarna.

  9. Bengt O.
    Jag jobbade några år på Riddarholmen och vistades ofta i Gamla stan, även kvällstid. Man behövde aldrig vara rädd för A-lagarna.

  10. Frank Baude och hans män kanske sysslade med “ex-er” enligt hög georgisk förebild? – det vill säga bankrån för att stärka partiets likviditet.

  11. På tal om vilket… det enda skämt Frank Baude nånsin producerat var när han förutspådde KFML(r):s illegalisering, och att förbundet då skulle få byta namn till KFML(x)…
    Men dom kallades väl “ex-r:are”, Kominternagenterna…?
    Den näst bästa vitsen – som inte är en vits, den är sann – om Frank Baude var när förbundet hade ett rättlinjemöte om vad vi alla skulle tycka om poesi, och Frank uttryckte partilinjen att poesi MÅSTE RIMMA… varvid Jim Berggren ställde sig upp och undrade om vi nu borde kalla Frank “Rim-Baude”…
    Det tyckte vi alla var hemskt roligt på den tiden… En del av oss tycker det fortfarande…

  12. Baude lär av allt att döma lärt sig mycket lite av Baudelaire och Rimbaud.

  13. Baude lär av allt att döma lärt sig mycket lite av både Baudelaire och Rimbaud – skulle det stå.

  14. Är fri vers småborgerligt eller? Det är rätt lustigt hur kommunismen hade sin egen entartete kunst.

  15. Ju ojämnare högermarginal desto småborgerligare blev det.

Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004