Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Tretton sätt att betrakta en koltrast

Categories: Kulturellt
Monday, Jan 14, 2013

Wallace Stevens
Tretton sätt att betrakta en koltrast

I
Bland tjugo snötäckta berg
var det enda som rörde sig
koltrastens öga.

II
Jag var trehågsen,
som ett träd
i vilket det sitter
tre koltrastar.

III
Koltrasten virvlade i höstens blåst.
Det var en smärre del av pantomimen.

IV
En man och en kvinna
är ett.
En man och en kvinna och en koltrast
är ett.

V
Jag vet inte vilket jag föredrar,
skönheten i inflektioner
eller skönheten i insinuationer,
en koltrast som visslar
eller alldeles efteråt.

VI
Istappar fyllde upp det långa fönstret
med barbariskt glas.
Koltrastens skugga
korsade det, fram och tillbaka.
Stämningen
spårade i skuggan
en otydbar orsak.

VII
O Haddams magra män,
varför föreställer ni er gyllene fåglar?
Kan ni inte se hur koltrasten
spatserar kring fötterna
på kvinnorna runt er?

VIII
Jag vet nobla accenter
och klara, ofrånkomliga rytmer;
men jag vet också
att koltrasten är inblandad
i det jag vet.

IX
När koltrasten flög ur sikte
markerade det gränsen
för en av många cirklar.

X
Vid åsynen av koltrastar
som flyger i en grön luft
skulle till och med välljudets madamer
ge ifrån sig gälla skrik.

XI
Han skred genom Connecticut
i en glasvagn.
En gång borrade skräcken genom honom
när han förväxlade
skuggan av sitt ekipage
med koltrastar.

XII
Floden rör sig.
Koltrasten flyger nu.

XIII
Det var kväll hela eftermiddagen.
Det snöade
och det skulle snöa.
Koltrasten satt
i cedergrenarna.

—————————————

Här det engelska originalet. Jag är inte nöjd med VIII (vad annat kan man ha än “känner till”?) och XII, men rätt så nöjd med V och X.

42 Responses to “Tretton sätt att betrakta en koltrast”

  1. Ah! Aha! Ah!
    Du hör mig doa doa.

    Men är inte skred genom Connecticut mer “rätt” på svenska.

    Känner till
    tål att tänkas på.

  2. Det är Askungens glasvagn, jag vill höra hästhovar… skred föll sig naturligt… men är öppen för förslag…

  3. Sorry, du menar “genom” snarare än “över”… ! Helt riktigt, men hur påverkar det rytmen…? Jo, det funkar…

  4. Nu rättat…

  5. “en gång genomträngde skräcken honom”

    för att slippa två “genom” i rad på rad?

    Endast ett förslag….

  6. Jag försöker nu – efter en hel dags texträttande och nervslitande problem med datorn – att göra något åt “känner till”. Om provar med “vet”? Kanske inte helt bra på det första stället…

  7. Gabrielle: ännu ett tänkvärt förslag, men jag vill tänka ännu lite längre på det. Jag gillar de där båda “genom”, faktiskt….

    Bodil: Jag tog upp “vet” till prövning, men förkastade det till slut därför att jag tyckte det skorrade med hur man förhåller sig till accenter och rytmer… Men jag tycker nu vid närmare eftertanke att det kanske funkar ändå! Jag prövar!

  8. Jo, det funkar mycket bättre, Bodil, inte minst för att det också blir ett eko till V:an (den för mig finaste av stroferna)

  9. Ännu en fråga till den som är intresserad: ordvitsen i II:ans första rad är (nästan) ofrånkomlig, men borde man försöka undvika den ändå? Är den en distraktion?

  10. Jag vet inte om det är nödvändigt eller önskvärt att undvika den, men jag vill säga “där” i stället för “i vilket” (men det kan bero på att jag är så fullmatad med “i vilket” i mitt arbete här), fastän jag ser att originalet säger så.

  11. “Trehågsen” är ett förträffligt ord. Gör din version nästan bättre än originalet. 🙂

  12. Jag tycker mycket om hans envisa fasthållande vid koltrasten –
    som om vi aldrig skulle tröttna på den
    och det gör vi inte…

  13. Länk – i all ödmjukhet som vanligt – till en Stevensöversättning jag gjorde för ett bra tag sen.
    http://boxgabi.blogspot.se/2011/12/wallace-stevens-i-oversattning.html

  14. Gabrielle: Den är urfin!

    Malou: Det är just det jag är rädd för, att vara “bättre” än originalet. A crime against sense.

    Bodil: Jag förstår. Men vill hålla fast vid formaliteten. (Också rytmiskt)

  15. Ursäkta Bodil/Gunnar, jag är inte helt belåten med
    “jag vet nobla accenter” etc. Det känns språkligt LITE fel.

    Själv skulle jag använda den andra möjligheten med “know”
    Jag förstår nobla accenter etc
    fram till: jag förstår också att koltrasten etc. “inblandad i det jag förstår”

    Men engelskans know rymmer liksom både kunna, förstå, känna till, vara bekant med, ha förstånd på, medan svenskans vet är lite – eh – stakarakt.

    I övrigt dejligt alltsammans. Både Stevens egen tråd, och våran, och din övers.

  16. Jag anser nog att “förstår” tar oss aningen lite för långt bort från “know”. Det är skillnaden mellan “jag kan tyska” och “jag förstår tyska”. Men visst skorrar det lite med “jag vet nobla accenter”. Hmmm…

  17. Okej – det är lite mer zen över “vet” – men kan du växla?

    Det kan inte tågen här nämligen ; )

  18. Jag var i och för sig till en början inte helt säker på “vets” lämplighet på den första platsen, men det finns ju uttryck som “jag vet ett land…” som väl i och för sig ofta underförstår en fortsättning som säger något närmare om detta man “vet”, men kanske går det att tänka in något sådant här också?

  19. Ja, jag lutar nog åt Bodils förklaring…

  20. Se här!

    Jag kan ädla accenter
    Och klart flytande, oundvikliga rytmer;
    Men jag kan, dessutom,
    Säga att koltrasten är involverad
    I det jag kan

    Detta just hittat. En version av L Patrik W Johansson, för mig tidigare okänd: http://www.poeter.se/viewText.php?textId=915577
    Men då tycker jag nog min/vår är bättre, i både detalj och helhet…

  21. Lutar bäst, som lutar sist,
    jag lutar åt något annat än vet i första raden…
    söken —finnen!

    Men den där jag kan-varianten var lite platt på ngt vis.

    Sen skulle jag välja i vers VIII: “inblandad i det jag vet”

    Sen kommer jag att tröttna alldeles kollosalt på min egen Beschäftigheit.
    Det blir bra hur som,
    och tack för dikten Gunnar.

  22. Jag lyder även detta råd…!
    “Vet” får kvarstå till vidare…

  23. Jag reagerar på ‘trehågsen’. Det blir som tredubbelt vankelmodig och – utan att alls vara bra på engelska – läser jag ‘three minds’ mer som någon sorts tredelning i positiv mening. En sorts treklang.

  24. Såg nu i den svenska översättningen du hittat att ‘three minds” är översatt som ‘tre viljor’. Det är bättre än ordvitsen.

  25. Och här finns ännu en översättning:
    http://dropsofdew.blogspot.se/2008/01/tretton-stt-att-betrakta-en-koltrast.html

  26. Oooooh, Agneta… jättetack för det!
    Men jag är nog inte beredd att gå så långt. “To be in two minds” – eller då, tre – handlar inte om viljeakter, det är mycket mildare än så, bara “lite oreda i själen”, liksom…
    Ordvitsen är inte bra, det håller jag med om, men jag tror att de gamla vanliga två vägarna håller på att öppna sig här: dom som vill “tolka” , och dom som vill “översätta”, och jag tillhör definitivt den senare skolan.

  27. Och den där nya översättningen är bättre än den första jag hittade, men jag håller fast vid att min börjar bli bättre än båda…

  28. Hittade en översättning av just andra strofen av Ingmar Simonsson:

    Jag hade tre medvetanden
    som ett träd
    i vilket det finns tre koltrastar.

    Hittills bäst!

    Fann raderna här i en gammal (2009) recension:
    http://www.unt.se/inc/print/att-vaumlrna-raumltten-till-eget-liv-146602-default.aspx

  29. “Poesi är en fasan som försvinner i snårskogen.”
    (W. Stevens)

  30. Lessen, Agneta, Simonsson tror jag inte alls på: en rytmisk katastrof, som dessutom fuskar genom att undvika idiomet (tvehågsenhet).
    Idiomen var ju skruvarna i WS verktygslåda, som höll ihop dessa fantastiska konstruktioner. Han introducerade vardagsspråket och gjorde det komplext. Det får man inte ducka för.
    Och, som ditt fasancitat säger, det fanns ingen som skrev bättre poesi om poesi än allas vår försäkringagent.

  31. Som sagt, jag är usel på engelska. Men tvehågsen är ju alltid (i min tankevärd) något negativt och så uppfattar inte jag strofen.

  32. Tvehågsen något “negativt”?
    Intressant. Så ser jag inte alls tvehågsenhet.
    Tvärtom, snarare, som något kreativt, eller rent av
    dialektiskt, något som en fruktbar syntes kommer
    att födas ur…
    Exempel:
    Jag är i princip tvehågsen om poesi som rimmar.
    Jag accepterar rimmad poesi i det förflutna (som i Milton)
    men sällan i det moderna (som i Philip Larkin i ‘Aubade’)
    och min tvehågsenhet om detta är något jag ständigt då
    måste debattera med mig själv och med poeterna i fråga,
    dvs.det matar mitt sinne för poesi att ha två “sinnen” (håg)
    om en och samma sak, det är ett dynamiskt sätt att förhålla
    sig till texter, poesi, kultur.
    Konflikt. Konflikt är bra, oder was?

  33. Men nu kommer ett lite sakligt avgörande från Överdomaren; Agneta – engelskans “in two minds” är ju glasklart detsamma som tvehågsen, så vad är då three minds? Just det – trehågsen, (eller nåt).

    Att ha något så stiligt som tre medvetanden men bara en och samma koltrast – nä, det låter sig inte göras – ens i poesi ; )

  34. För mig är tvehågsen någon som är synnerligen ambivalent, väldigt obeslutsam, någon som inte kan bestämma sig ens i enkla sammanhang. »Expressen eller Aftonbladet.« Jag uppfattar trädets tre koltrastar som tre möjligheter/tre ingångar som inte utesluter varandra. Som en treklang. En durtreklang rent av!

  35. Jo, det är klart, om tvehågsenheten blir ett mer eller mindre permanent tillstånd så blir det ju inga barn gjorda på den här sidan nästa millennieskifte, det kan jag hålla med om…

    Treklang är bra!

  36. Själv känner jag mig en smula enhågsen just nu.

  37. Men Agneta, tolka hur du vill; du måste ge med dig på den punkten att “in two minds” betyder just tvehågsen och inget avancerat joksiplutt om två medveteanden : =) – som här blir tre.

    Fredrik, enhågsen är tråkigt – eller hur? Där ser man!

  38. Men, Fredrik, kan man verkligen känna sig “en smula” enhågsen…? Är det inte som att vara en smula gravid?

  39. Lustigt att notera hur lite intresse som vaknar kring Israels högersväng; och så denna massiva uppslutning kring en dikt: Säger det nåt ; )
    Kanske nåt bra?

  40. Gabrielle, it was ever thus…

  41. (“bikeshedding”, måhända, aka “parkinson’s law of triviality”… eller är det för elakt?)

  42. Möjligtvis också “kulturskymning”, om man åt sagda håll är lagd…

Leave a Reply

Links






Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004