Seymour M Hershs nya avslöjanden, just publicerade i LRB, kan man väl inte se som annat än sensationella. I korthet: det var inte Assadregimen utan Turkiet och regeringen Erdogan som låg bakom sarinattacken strax utanför Damascus i augusti i fjol.

Motivet? Assadregimen hade haft överhanden i konflikten under flera månader och läget såg mörkt ut för Turkiet, som helst av allt vill ha en egen klientstat i Syrien. Och med en eventuell seger för Assad i konflikten skulle dessutom tiotusentals jihadister – nu understödda av USA, Turkiet och Saudarabien – inte ha någonstans att ta vägen, och skulle med all sannolikhet vända sig mot just regeringen Erdogan och hans “sekulära” islamstat. Sarinattacken var ett sätt att försöka få Obama över “den röda linjen” och bomba Assad. Det missyckades, bl.a. på grund av att amerikanska militärledningen redan då visste (genom en rysk läcka) att sarinen inte överensstämde med de lager man visste Assad satt på, och de gjorde sina röster hörda i Vita Huset. Obama lät kongressen rösta, som den försiktighetens och legalitetens man han försökte framstå som… I själva verket visste han mycket väl att Assad inte hade något med sarinattacken att göra.

Om man är intresserad av regeringen Erdogan och Turkiet just nu så ska man dessutom läsa en oerhört informativ recension i NYRB av Christopher de Bellaigue, som bland annat skriver om den något sinistre, oerhört inflytelserika prästmannen Fethullah Gülen och dennes konflikter med Erdogan.