Jag valde en gång scenen med TS Eliot och Lady Ottoline Morrell (“Teach me to pray, Tom, teach me to pray!”) som en sammanfattning av den engelska litteraturens “yttersta och förnämsta funktion: att lära den sysslolösa bourgeoisien tilltala sin gud” (se längst ner i posten “Modernistiska lämningar” från oktober 2012).

Nu har jag hittat den franska motsvarigheten: “att bestämma den exakta graden av sexuell perversion hos ens författarkolleger”…

At the party for Barthes’s 1977 inaugural lecture at the Collège de France, Foucault confronted Robbe-Grillet: ‘I have told you this already and I will say it again, Alain: when it comes to sex, you are, and always have been misguided!’ Barthes rose to his defence, reminding Foucault that Robbe-Grillet was, at the very least, a pervert. Foucault replied: ‘Ça ne suffit pas!’

(Hämtat härifrån)