Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

2 x sjuttiotalet

Categories: Brittiskt allmänt
Friday, Dec 5, 2014

Två figurer som jag alltid kommer att förknippa med det engelska 70-talet har gått bort. Fast i övrigt har Jeremy Thorpe och Ian McLagan inget som helst gemensamt…

Jeremy Thorpe var de liberalas ledare från 1967, en mycket vältalig, debonair och politiskt (relativt) radikal politiker. Han föll spektakulärt efter en rättegång 1979, där han anklagats för medverkan till mordförsök på Norman Scott, hans påstådda älskare sedan många år tillbaka (och vilken Thorpe en gång lovade, i ord som blivit smått klassiska: “Bunnies can and will go to France”…). Men den lejde mördaren lyckades bara få kål på Scotts schäfer, Rinka. Har ni inte så mycket hum om den här historien, så läs gärna Telegraphs runa ovan, det är en doft av anno dazumal…

Ian McLagan spelade ju hammondorgel i (Small) Faces, på Roddans första soloskivor, för Stones, Springsteen, Dylan och många, många andra. Det var helt enkelt McLagan som introducerade det där pulserande, muskulösa, lyriska orgelljudet i den tidens rockmusik (tänk Faces’ ‘All or Nothing‘ från 1966). Vad gäller min egen musiksmak, då som nu, så Stones och Beatles i all ära men huvudfåran för mig vad gäller engelsk musik var just grupper som Faces, Animals och Spencer Davis Group… Intelligent, nydanande och progressivt. McLagan blev faktiskt bara 69.

One Response to “2 x sjuttiotalet”

  1. Mmm, bluesigt, varmt pulserande hammondorgel – Spencer Davis Group, Tony Kaye i tidiga Yes och framför allt – Jon Lord! 🙂

    Apropå gamla begravda lik så innehåller Svante Nordins färska biografi över Sven Stolpe tydligen en bomb av format (kanske flera, men…): på 30-talet var Stolpes fru otrogen med Olof Lagercrantz. Det här är så idealtypiskt att man nästan blir förvånad över att saken har kunnat hållas nertystad utåt i alla dessa år, men Sverige är som Jesper Högström skriver i DN ett litet land där man inte talar högt om vem som bråkat privat med vem.

    Den som har läst en del av vad Stolpe senare vid olika tillfällen vräkte ur sig om Lagercrantz vet att fiendskapen blev livslång och feberhet, och man kan bara gissa hur många i kultursvängen och kring DN/Bonniersfären som efter hand fick höra viskningar om bakgrunden.

Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004