Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Vad jag gjorde på mitt lov

Categories: Brittiskt allmänt
Thursday, Mar 26, 2015

BungalowTillbaka från Ukipania, The Land of Many Bungalows… En typisk sådan till vänster.

Här finns spegelaffärer som heter “Reflections”. Och lite sådär hippa unisexfrisörer som heter “Toffs & Tarts“. Massor av yoga- och pilateskurser på annonskorten i tobaksaffärens fönster. Man pratar om höftoperationer på The Steam Packet.

Men det är lätt att vara storstadssnobbig också. Jag bor alltid hos min vän Niema, i ett rum 15-20 meter sandstrand från havet, avståndet beror på tidvattnet. Vågbruset är förförande. En halvtimma efter ankomsten så är allt bra med världen. Larmet i ens själ har blivit en viskning. Havet är något jag varmt kan rekommendera.

Ritualerna iakttogs, förstås. Den timslånga promenaden från Broadstairs till Ramsgate utefter stranden, med efterföljande frukost på Belgian Bar i hamnen.

Promenaden förbi Bleak House (“If the world go wrong, it was, in some off-hand manner, never meant to go right“) och sedan uppför de 39 stegen vid North Foreland (som tydligen ska vara originalet).

Och så till Margate och Turner Contemporary, den här gången för en mycket fin, om än lite snålt möblerad, utställning om självporträttet.

Ursäkta om det här blev lite turistguidigt. I morgon har jag min andra tyskalektion. Wish me Glück.

10 Responses to “Vad jag gjorde på mitt lov”

  1. Be inte om ursäkt. Jag fick ut mycket ur det där!
    Och en gång för oerhört länge sen – i “min gamla familj” – har jag varit i Broadstairs.

    Det du skriver om havet håller jag med om till fullo. Jag hade behövt vara vid havet dessa dagar när så mycket hemskt hänt. Jag tar mig till Skeppsholmen och Kastellholmen och går längs vattnet i brist på bättre.

  2. Ich, too, wish you viel Glück.

    Extremt långsökt association till att plugga tyska. Men ändå. DN har just nu (kan komma att ändras) en artikel med den suggestiva rubriken: “Tyska avhopp inför matchen mot Georgien”.
    http://www.dn.se/sport/fotboll/tyska-avhopp-infor-match-mot-georgien/
    Vi som är lite äldre ser ju scenen framför oss. Hur Schweinsteiger & co i vargtimmen tassar ut från hotellet och sen på närmaste polisstation ansöker om politisk asyl.

  3. Jag skulle kunna tänka mig att avhoppen i så fall motiverades av att fler och fler tyskar är trötta på att behöva hålla reda på alla dessa jävla ändelser… Just tillbakakommen från min lektion, måste plugga dativ och ackusativ som hemläxa… Har det nånsin föreslagits att man borde göra tyskan ändelselös (om än inte händelselös)…?

  4. Redan den gode Twain var inne på det spåret. Gillar hans kommentar om hur “…a gifted person ought to learn English (barring spelling and pronouncing) in thirty hours, French in thirty days, and German in thirty years” och att det därför borde trimmas ner en smula, alternativt räknas in bland de döda språken eftersom blott de döda har tid att lära sig det.

    (brukar dra det där citatet för yngre tyska vänner, vilket alltid slutar med “men jag är inte 30 än och jag kan tyska…” “BUT HOW DO YOU KNOW???”)

  5. Precis. Jag hade ju GB Shaws “ghoti the fish” i tankarna också http://en.wikipedia.org/wiki/Ghoti som en extrem förenklingsmekanism.

  6. Fast om man (som tysk) väljer att i protest mot de grammatiska förhållandena på hemmaplan söka politisk asyl i ett annat land – är då verkligen Georgien, med georgiskans sju kasus, det bästa alternativet?

  7. De hade väl inget val, så som landskampsschemat ser ut…

  8. En anledning att faktiskt ta sina studier i tyska på största allvar är att man då, så småningom, får tillgång till det kulturarv som består av fotbollsstjärnornas samlade aforismer. Min favorit är den förre Arsenalspelaren Lukas Podolski:
    “Fußball ist wie Schach – nur ohne Würfel.”
    Fotboll är som schack, fast utan tärningar.

  9. Tillåter mig att erinra om biskop Tegnér som i en berömd dikt avrättade en stor mängd språk. Förutom svenskan (“Ärans och hjältarnas”) och de klassiska språken fick endast tyskan godkänt och beskrevs som : “frisk, starklemmad och grov, en jungfru (!) fostrad i skogen/smidig därjämte och skön”. Helt nöjd var dock inte Tegnér utan påpekade att ofta: “Meningens början är glömd, innan man hinner dess slut.”

    Det sista är sant. När någon börjat tala t.ex. på TV brukar vi ibland roa oss med att diskutera vilka verb som skall komma på slutet. Man har gott om tid.

    (À propos Mark Twain: finns det inte något citat om “ett hjälpverb i munnen” – det gällde tyska språket men jag minns inte närmare.)

  10. Podolski-citatet är alldeles utmärkt, fast det kommer från Jan Böhmermann’s parodi-Poldi, inte den riktige 🙂

    Böhmermann är för övrigt samme gynnare som häromveckan ställde till cirkus i de tysk-grekiska relationerna (eller i alla fall i tyska media) genom att som svar på den beryktade videon där Varoufakis ser ut att ge någon “stinkefingret” släppa en en video som skulle bevisa att Varoufakis-klippet var fejk, fast sen visade det sig att det nog kanske var beviset som var fejkat eller hur det nu var (har inte hängt med på slutet, kanske han har hunnit dementera dementin).

Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004