Ord på en söndag
Categories: SpråkSunday, Oct 25, 2015
Detta visste inte jag förrän generande nyligen. Ordet proletariat betyder “de som producerar barn”. Proles är latin för “avkomma”, och betecknade då den lägsta klassen i Rom, vars enda samhällsroll var att producera sådana. Eller med andra ord: “Proletärer i alla länder, föröken eder!” (För övrigt besläktat med ord som proliferate)
Vad jag ännu inte känner till är etymologin bakom ett tidigare stadium i förökningsprocessen: att fria (till någon), en friare, etc. Vi har det väl från tyskan, som vanligt: der Freier, som i Brechts Mutter Beimlen (hat ein Holzbein) … “Wenn Mutter Beimlen auf den Strich geht / Und sie bringt ‘nen Freier nach Haus…”
Men har det verkligen något med “fri” att göra, som i pank-och-fågelfri…? Jag kan inte tänka mig hur. Nån som vet?
October 25th, 2015 at 12:56 pm
Visste inte.. men enligt Duden har ordet med “Frau” att göra, alltså inte “frei”.
“Freier is now used almost exclusively in the context of prostitution. The old sense is expressed by Heiratskandidat or terms of this kind.”
Hittade dock andra underligheter på nätet. T.ex. detta:
http://www.balashon.com/2007/10/freier.html
October 25th, 2015 at 1:03 pm
Intressant, tack för det, Malou! Har inte lyckats hitta om tyskan också använde(r) det som verb: zu freien…?
October 25th, 2015 at 1:11 pm
Jodå..
http://www.duden.de/rechtschreibung/freien
October 25th, 2015 at 1:20 pm
Gibt’s auch “am Freierstraat”…? 🙂
October 25th, 2015 at 1:56 pm
“Auf Freierfüssen gehen”
http://idiome.deacademic.com/838/Freiersf%C3%BC%C3%9Fe
October 25th, 2015 at 4:41 pm
Alltid när tyskan döms ut som ett byråkratiskt språk – utan sinnlighet, humor eller musikalisk skönhet – vill man drämma näven i bordet och förklara att motsatsen är sann. Verdammt nochmal. Men det vanligaste uttrycket för att fria, “einen Heiratsantrag machen”, är faktiskt en sällsynt oskön konstruktion. Hur det kunde slå ut “freien” är en gåta.
October 25th, 2015 at 4:47 pm
Verdammt nochmal, indeed, det håller jag verkligen med om. Men det verkar som Freier redan hos Brecht blivit samma som “sexköpare”…? Och om det har något med frihet (“Freiherr”?) att göra återstår att reda ut.
October 25th, 2015 at 7:46 pm
FRAJER på polska är samma som engelskans sucker, lamer eller på jiddisch schmock. ZA PAN FRAJER betyder fritt, gratis, utan att behöva betala.
Det verkar dock att i de övriga slaviska språken söder om Polen betyder FRAJER precis tvärtom en kille som är cool.
Har aldrig hört ordet på ryska.
På nätet finns det en publikation kallad The Daily Freier (some of my best friends are friers) for when the real news isn’t ridiculous enough.
October 25th, 2015 at 7:55 pm
Det var lite av det som också framkom av Malous länk till den brittisk-hebreiska sajten ovan.
Kan du förresten bekräfta att schmock/schmuck egentligen är namnet på det som blir över efter omskärning?
Du kan säkert rätta mig om detta också, men jag har alltid uppfattat skillnaden mellan “schmuck” och “schlemiel” som skillnaden mellan den som skapar sina egna problem och den som blir ett olyckligt offer för omständigheterna. Skillnaden mellan Saul Bellow och Bernard Malamud, in other words…
October 25th, 2015 at 9:12 pm
Sorry, öppnade aldrig Malous länk och nu får jag skämmas… bl a för att inte ha hört ordet på ryska…
Min far sa alltid att det finns jiddisch, jaddish och juddish. Det som är sant i Vilna är bara ett dåligt skämt i Krakau. Därför kan jag inte bekräfta – eller förneka – att schmock är det ena eller det andra, förutom att det ordet gick i nödfall att använda inför rodnande damer istället för det mera direkta potz.
Däremot har du alldeles rätt om den stackars schlemiel, som hos oss kallades schlemazel.
Historien nedanför hittade jag på nätet, berättad av någon som säger sig ha hört den från sin mor för 70 år sedan:
A shlemiel is a person who not meaning to, causes an accident.For example, a diner at a restaurant sticks his leg out in an aisle, and causes a waiter to trip over it.
The shlemazel is a waiter, carrying a bowl of soup, is the one who has the accident happen to him through no fault of his own. Accidents happen to shlemazels.
The shmegege is a diner at a nearby table, totally uninvolved in the accident or its cause, has the bowl of soup fall on his head.
Ordet schmegege har jag aldrig hört i mitt liv…
Kunde aldrig med Saul Bellow, däremot Malamud träffar rakt in i hjärtat.
October 25th, 2015 at 10:25 pm
“schlemazel” – i tysk form “schlamassl” är ett vanligt ord i Wiendialekten. MIn ordbok “Sprechen Sie Wienerisch?” säger: “Unanehmlichkeit, grosse Pechsthräne,; ein deutsch-jiddisches Gaunerwort; eigentlich: Schlimmassl, also schlimmes Schicksal.”
October 25th, 2015 at 11:44 pm
Utan att ha inhämtat de i barndomen är jag väldigt svag för en del av de där jiddisch-orden, särskilt då schmuk och schlemiel, det ena låter som en tönt, eller – better up – som Buster Keaton, den andra som en olycksfågel, kanske en Chaplin.
Mest älskar jag ordet meschatz, som jag av naturliga orsaker mest använder visavi judiska eller halvjudiska vänner. Och då sällan – eftersom det är som en ros.
October 26th, 2015 at 5:23 am
Glömde ju det allra roligaste ordet: Schmaltzy, för ngn/ngt sentimentalt och överdrivet känslosamt. Så onomatopoetiskt.
October 26th, 2015 at 10:54 am
“Livet i dess biologiska mening är en sak som kan överlämnas åt tjänstefolket”
-berömd replik ur dramat “Axël” av den franske adelsmannen och dekadente poeten Villiers del’Isle Adam. Det lär vara hans mest kända one-liner…
Om man avläser första ledet som “fortplantning i sängen” så är det ju ett synnerligen effektivt recept på klassernas cirkulation Villers kommer med här. 😉