Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Brexit och verkligheten +

Categories: Brittiskt allmänt
Sunday, Jun 26, 2016

Hur sannolikt är det att Brexit blir verklighet om två/tre/nio år? Just nu skulle jag sagt 50-50. Det finns en mängd olika scenarier som kan utspela sig under tiden – and there’s many a slip ‘twixt cup and lip

Ett scenario är att parlamentet tar folkomröstningen för vad den alltid var, rådgivande inte bindande. Grundlagen säger att parlamentet är suveränt och majoriteten av ledamöterna skulle i en free vote rösta ner Brexit.

Ett annat är att resultatet ogiltigförklaras därför att reglerna säger (eller bör säga, det råder delade meningar om det) att valdeltagandet måste nå 75% och ge ett resultat på minst 60-40 åt endera hållet. Det har långt ifrån uppfyllts som läget nu är (72% deltagande och 52% mot 48%)

Ett tredje är att det går som Cameron hemligen hoppades när han i och med sin avgång gav Brexitlägret giftbägaren att förhandla fram utträdet (“Why should I do the hard shit?” som han muttrade till en kollega).

Johnson/Gove kommer inte att ha bråttom med att trigga artikel 50, den saken är klar. Under tiden säger EU/Schäuble definitivt nej till en Norgelösning: ingen tillgång till enskilda marknaden och inga fler “Europapass” för de stora finansbolagen, som ger dem rätt att sälja sina tjänster i hela EU. Detta inte som “hämnd” mot UK utan för att statuera exempel för Franskrike, främst.

Då knackar det på dörren till Nr 10 och Torypartiets donatorer radar upp sig i hallen, nästan samtliga av dem stora Citybolag som kommer att drabbas. -Är ni i Frankfurt nån gång kan ni väl komma och hälsa på? säger de till Johnson/Gove. Förhandlingarna går därefter: Brexit blir politiskt och ekonomiskt ogenomförbart därför att Torypartiet skulle definitivt rasa samman och landet skulle gå miste om upp till 12% av skatteintäkterna, bland mycket annat.

Ett fjärde scenario är att det blir nyval före årsslutet. Flera olika slags koalitioner är möjliga. Den som Paul Mason skissat, dvs att Labour/SNP/Greens/Plaid går samman och förhandlar fram “Progrexit” med slut på neoliberal åtstramning, riv upp Viking/Laval och återuppliva det sociala EU, TTIP i papperskorgen, osv. En annan är en centristisk kombination av höger-Labour, LibDems och vänster-Tory under ledning av Vince Cable, mannen som sålde av Royal Mail till underpris.

Med ett splittrat konservativt parti kan en sådan koalition antingen lägga in bakväxeln i förhandlingarna och förklara Brexit null and void, eller också förhandla fram en slags Norgelösning av ett vänligare inställt EU. Problemet är de engelska Brexitröstarna som misstror allt vad teknokratisk gammalpolitik är.

De intressanta tidernas förbannelse vilar över oss.

PS: Ett femte scenario. Nicola Sturgeon har just sagt att hon would consider asking skotska parlamentet att lägga in veto mot Brexit.

17 Responses to “Brexit och verkligheten +”

  1. Börjar luta mot att Nicola är den enda som tänkt, överhuvudtaget:

    https://twitter.com/sgardner/status/747059883128692737

  2. Och hon behöver ju inte ens ha tänkt speciellt mycket, med den här konkurrensen:

    http://jalopnik.com/boris-johnson-was-the-worst-car-writer-of-all-time-1782585202

    ‘He called me all through Saturday to get me to talk him through it, because he hadn’t concentrated and couldn’t work out how to open the door from the inside. He must have been stuck inside it. You had to turn a little dial to open the door.’

  3. SNP är det mest trovärdiga partiet i Storbritannien just nu, ingen tvekan om det.

  4. Storbritannien lämnar EU, går i bitar. Bitarna ansöker om medlemskap i EU, var för sig. Fd UK återinträder på så sätt i unionen. Alla (?) är glada.

  5. Efter dagens kaos så kan man väl börja undra “vilket labour”. Corbyn verkar ju nöjd så länge han vid behov kan skrapa ihop ett gäng CORBYN! CORBYN!-hojtande SWP-aktivister på gatan utanför (komplett med en svans som kräver att “blairite vermin” ska utrotas och en annan svans som hävdar att alla motståndare är Zionister) och tillräckligt med MPs för ett femtedels skuggkabinett, fast det räcker ju inte så långt i verkligheten…

  6. Han har blivit en liability, ingen tvekan om det… Och Paul Mason verkar ha fått fnatt: “tillbaka till oligark- och krigslabour”…

  7. “For Heaven’s sake, man, go!” utbrast Cameron till Corbyn i stundens hetta – ett eko av både Oliver Cromwell och Leo Amerys brandtal mot Chamberlain (och för Churchill) i maj 1940. 🙂

  8. Säga vad man vill om Cameron, men i jämförelse med Corbyn’s “förvirrad uggla”-uppsyn känns han ju betydligt mera närvarande och vaken. Välkomnandet av Rosena Allin-Khan är en liten pärla:

    https://www.youtube.com/watch?v=BlnWv2xrPdo

    (Corbyn skrattade inte, enligt uppgift oklart om han ens lyssnade.)

  9. Jösses, Jess Phillips höll inte direkt tillbaka i sitt avskedsbrev, men Jamie Reeds brev till Corbyn förtjänar nån slags medalj:

    https://twitter.com/jreedmp/status/748259776887398401

  10. Philip Allott, torypolitiker från Manchestertrakten, tittar närmare på frågan ifall ett beslut om utträde grundat på en så tveksamt genomförd omröstning skulle kunna fällas i en brittisk domstol, fällas som okonstitutionellt helt enkelt. Är inte hundra på hur det skulle fungera att genomföra en sådan “challenge” eftersom britterna inte har någon skriven författning, men frågeställningen är mycket intressant.

    https://www.theguardian.com/commentisfree/2016/jun/30/politics-brexit-unlawful-eu-uk

  11. Dags för lite QCs och andra tunga jurister att blanda sig i leken:

    https://www.thelawyer.com/issues/online-july-2016/businesses-draft-in-mishcon-de-reya-to-challenge-government-over-brexit/

  12. Jo, den debatten bland jurister har ju hållt på någon vecka nu. Jag tror t.o.m. jag länkade till Pannicks Timeartikel. Det här utspelet kanske kan vara intressant, men jag tror inte det kommer att leda särskilt långt. Grundargumentet att man måste ha en ny Act of Parliament för att upphäva en tidigare AoP (alltså European Communities Act 1972) stämmer inte riktigt, det finns ett undantag från Henrik VIII:s tid, ska försöka hitta det. I alla fall. Det finns bra och tunga argument för att folkviljan under dessa förhållanden övertrumfar legalistiska argument som dessa (http://www.telegraph.co.uk/news/2016/06/26/the-eu-referendum-shows-how-the-sovereignty-of-britains-people-c/) Lawyers to the rescue? Tveksamt…
    (Sorry, länken kanske inte funkar)

  13. Dessutom har UK ingen författningsdomstol, inte ens i Supreme Court. Advokater tar bra betalt, men har i detta lite lite eller inget att säga till om.

  14. “One suggestion is to accomplish much of this by statutory instrument, or even by what is known as a Henry VIII clause (a ministerial order which can bypass or even overturn Acts of Parliament), but such procedures have a highly undemocratic air and their use would seem rather curious, if the point of Brexit was indeed to regain democracy.”
    Sionaidh Douglas-Scott i LRB (värt att läsa alla inläggen där, för övrigt: http://www.lrb.co.uk/v38/n14/on-brexit/where-are-we-now)

  15. Jepp, juristbråken lär nog förbli stickspår — har dessutom för mig att EU sagt att det för deras del räcker med att council-representanten (dvs PM) ger klartecken, nu när det finns ett klart mandat från väljarna (det finns förstås dom som hävdar att EU skulle kunna tolka mandatet + att alla minibossar redan sagt att resultatet gäller som tillräckligt, fast det är nog att spetsa till det en smula).

    Just nu verkar väl annars fokus vara på i vilken utsträckning man kan använda EU-medborgare i UK som gisslan…

  16. Och UK-medborgare i EU…! Vad händer med alla pensionärerna i Benidorm? Hela saken är till slut en ömsesidig förhandlingsfråga, men det verkar som få förändringar kommer att drabba oss EU-medborgare, särskilt inte dom av oss som är gifta med brittiska medborgare och fick permanent uppehållstillstånd långt innan Sverige gick med i EU. Man kanske ska vänta sig europeiska massäktenskap i solidaritetens namn under de kommande åren, med ceremonier på Wembley Stadium och allt.

  17. Vilken underbart vass text om Nigel Farage, hans (temporära?) exit och hans tondövhet inför icke-brittiska politiker, av Marina Hyde i Guardian.

Leave a Reply

Links




Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004