Brexit del femtielva
Categories: Brittiskt allmäntTuesday, Feb 27, 2018
Labour har nu alltså, rätt sent omsider, tagit ställning för någon form av tullunion med EU efter Brexit (med vissa vidhängande krav) vilket både extrem-Brexiters och regeringen i princip motsätter sig. Labour agerar både principiellt och politiskt med detta: en koalition av LibDems och EU-vänliga konservativa kan föra med sig att regeringens politik röstas ner i parlamentet, med eventuellt nyval som följd.
Men med allt extrem-Brexiters skräniga ursinne över en sådan vändning, så tror jag de också innerst inne skulle vara rätt tillfredsställda med ett sådant bakslag för deras kapa-av-alla-band-planer. Paradoxalt nog. De inser mycket väl att en crash-out vore katastrofalt, så vad de helst av allt nu vill ha är en dolkstötslegend, ett förräderi, för det är just den sortens ressentiment som är deras ideologiska livsblod, deras plus-minus-noll, den källa ur vilken all politisk näring flyter.
February 27th, 2018 at 4:21 pm
Men du tycker väl inte – å andra sidan – att studentrevolterna, de östeuropeiska dissidenterna eller occupy-wall-street-rörelsen bygger på “ressentiment”. I så fall har du gått och blivit borgerlig. Det måste vara England ; )
February 27th, 2018 at 4:27 pm
O nej, inte alls…! Förstår inte riktigt sambandet, faktiskt. Skulle det funnits dolkstötslegender i studentrevolterna, etc? Jag menade helt enkelt att det är en typ av legend som livnär ressentiment, att känna sig evigt förorättad, bittert agg, dvs ett utpräglat högerfenomen.
February 27th, 2018 at 6:02 pm
du skrev “den källa ur vilken all politisk näring flyter”. Där nånstans läste jag dig kanske fel. Nåväl, det är över nu 😉
February 27th, 2018 at 6:49 pm
Slarvigt uttryckt av mig. Skulle sagt “ur vilken all deras näring flyter” så klart…
March 1st, 2018 at 8:20 pm
Theresa May gör verkligen vad hon kan för att måla in sig i ett hörn politiskt i fråga om Brexit, även om det naturligtvis också är kopplat till beroendet av Ulstrarna och hennes egen svaga ställning.
March 1st, 2018 at 8:41 pm
Det är långt värre än så, Magnus. Hörnet behövde hon inte ens måla in sig i. Utan att bli essälång, läs gärna William Davies utmärkta text i senaste LRB för den ideologiska bakgrunden: https://www.lrb.co.uk/v40/n05/william-davies/what-are-they-after
March 3rd, 2018 at 12:09 am
Mycket distinkt artikel. Kunde gärna varit längre, men. Tack. Har vidarebefordrat till Twitter.
March 3rd, 2018 at 10:37 am
Den är verkligen läsvärd, ja…