Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Hvad gör ett namn? (4)

Tuesday, Jul 2, 2019

För dom av oss som är intresserade av namn och namnlagar är det ganska sensationella nyheter att Island kommer att de-gender (“avköna”?) sin tidigare så strikta lagstiftning. Förhoppningsvis får vi omsider läsa hur och varför man kom fram till den här reformen, men rent generellt verkar Island och Portugal vara de enda europeiska länderna kvar som ägnar sig åt progressiva reformer nu för tiden, om det så gäller namn eller avkriminalisering av rekreationsdroger. Good on ’em.

Jag fick själv upp ögonen för de här frågorna när min son föddes 1983. Enligt dåtida svensk lagstiftning fick han inte bära ett av de förnamn vi gett honom beroende på att det var hans mors flicknamn, och att ta ett efternamn som förnamn var så förbjudet det kunde bli. Det var så surrealistiskt att jag började studera den svenska lagen och så småningom skrev en artikel i Moderna Tider om det (juni/juli 1992) som i sin tur blev en interval talk på Radio 3 (pdf).

För övrigt, och jag har nämnt detta förut, jag tyckte MT var en utmärkt och intressant tidskrift, särskilt när Göran Rosenberg var chefredaktör. Detta gäller samtliga tidskrifter som inte finns i sinnevärlden längre: varför kan man inte göra materialet fritt tillgängligt att läsa så här i efterhand? Det borde väl inte vara några juridiska/upphovsrättsliga problem med det? Vad säger expertisen?

8 Responses to “Hvad gör ett namn? (4)”

  1. Jag håller med! Moderna Tider på nätet vore en riktig kulturgärning.

  2. Det är inte riktigt samma sak, men alla årgångar av Moderna Tider med Göran Rosenberg som chefredaktör finns magasinerade i mina hyllor…

  3. Vad har du för öppettider, Lennart? 😉

  4. 24/7, som vi säger i Sverige…:-)

  5. Den lagen måste ha ändrats senare under 80-talet någon gång. Jag minns att ett par vänner till mig runt 1990-91 hade kontakt med en kille som hade bytt förnamn till – Lord, samtidigt som han behöll ett av de vanligaste svenska son-namnen. Lord Andersson, typ. 🙂 Och det var inget artistnamn, han hette så även i telefonkatalogen.

  6. 1982 års namnlag, som jag utgick från, ändrades 2016: https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20161013-om-personnamn_sfs-2016-1013

  7. Okay, men i så fall tycks praxis ha lättats upp en hel del under 90-/00-talen. Det verkar påtagligt att både föräldrar och namnbytare fått igenom en hel del på senare årtionden som snabbt hade avvisats under tidigt 80-tal. Det finns t ex 122 kvinnor i Sverige som heter Humla i förnamn och 13 som heter Twilight; jag förmodar att det inte är så att samtliga har fått dessa namn efter 2016.

    Det har ju av och till dykt upp notiser i svenska tidningar med listor på namn som godkänts eller inte godkänts, och där har man kunnat se att marginalerna flyttats ut en del.

  8. Så har jag förstått det också. Det var väl helt enkelt att man 2016 gjorde en under åren framväxande, mer liberal praxis till formell lagstiftning. Nu ska jag inte alls försöka ta åt mig äran här, men Rosenberg berättade strax efter min MT-artikel kommit ut att den orsakat livlig debatt på Patent- & registreringsverket, som då (och nu?) hade hand om namnfrågor. Vem vet? Historiens vingslag och allt det…

Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004