Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

“Sofort”

Categories: Uncategorized
Saturday, Nov 9, 2019

Det var ju ordet som öppnade muren för trettio år sedan, en uttröttad presstalesmans svar på frågan när den nya utresereformen skulle börja gälla i DDR. Som alla andra har jag alltid önskat jag var där när det hände. Bara det att se östberlinare köpa upp varenda banan som fanns till salu på andra sidan, och sedan ta dem med sig hem till öst igen, en bild jag alltid tyckt både komisk och, på något sätt, vördnadsbjudande.

Jag hade sedan ett tag planerat att resa till Berlin för 30-årsdagen idag, men mina passfrågor ordnade sig lite för sent och under tiden kom annat i vägen. Senast jag var där var hösten 1969, och femtio år är alldeles för länge. Man blir faktiskt lite isolerad som Londonbo, känner jag ibland, som att “det räcker med det här”. Inte bara gentemot kontinenten utan resten av England också. Jag behöver nog riva några murar.

Och så valet, då’rå…

Categories: Brittiskt allmänt
Friday, Nov 8, 2019

En bra och vältajmad analys av Corbynismen, tycker jag, av Jack Shenker i Prospect Magazine. Särskilt det här med dragkampen mellan generationerna: å ena sidan en äldre vänstersossefalang med rötter i 70-talet, den starka staten, och en form av demokratisk centralism som partiprincip; å andra sidan “2008 års barn” som växt upp med nyliberalismens bankrutt, gig-ekonomi och akut bostadsbrist som föredrar nya, lösare, mer kreativa organisationsformer. Shenker nämner det bara i förbigående, men jag tycker också det verkar rimligt att den fortfarande bubblande kontroversen om antisemitismen hade kunnat skötas/åtgärdas mycket bättre om man inte bara haft den inre kretsen kring Corbyn att handskas (klantigt) med reaktionen mot anklagelserna.

Och sedan… ja, gissa vad den nya websiten boris-johnson-lies.com handlar om? Den är hopsatt av journalisten Peter Oborne, som jag nämnt förut och som hör hemma i den konservativa ändan av spektrat, men är bra ändå… Kanske inspirerad av, är det inte Washington Post som för lista över Trumps lögner?

Språkligt igen

Categories: Språk
Thursday, Nov 7, 2019

Mest för att jag inte har lust att skriva om valkampanjen. Ingenting särskilt väsentligt har hänt, annat än de små och stora lögner man kunde väntat sig. Men jag återkommer om det.

Under tiden, ytterligare ett par språkfrågor som dykt upp på sistone. Kommentarer och funderingar välkomna.

“Ord som göteborgare sällan eller aldrig använder”. Trots min långa bortavaro tror jag dessa tre exempel fortfarande gäller: göteborgare beskriver aldrig saker som “tokiga”, “rysliga” eller “lustiga”. Jag blir tokig av detta! Det var en rysligt bra film. Ett lustigt sammanträffande. Har jag rätt i detta? Finns det fler ord i den här kategorin? Jag menar nu inte rent slangbetonade skillnader, som att göteborgare aldrig kallar spårvagnen för “tricken”, osv, utan ord som har en rikstäckande, “neutral” ställning.

“Maskin och maskindel: två genus”. Man sätter ett borr i en borr och börjar borra. Förr i världen skickade man ett fax med en fax. Det kan möjligtvis ha att göra med genus på utelämnade/underförstådda efterled: ett borrstycke sätts i en borrmaskin, ett faxblad/-papper/-meddelande kommer ur en faxmaskin. Finns det fler exempel? På tal om vilket. När jag gick i skolan var det allmänt accepterat att man kunde säga både “en apelsin” och “ett apelsin”. Har dock aldrig hört talas om det sedan dess. Barndomsmyt?

Nya trender inom snatteriet

Categories: Uncategorized
Wednesday, Nov 6, 2019

Jag tog vid femtiden min vanliga runda till Sainsbury’s Local och sen till Lord Clyde över gatan för en pilsner. Fiona på Sainsbury’s berättade att de just haft en snattare, som la färskt kött värt £75 i en av deras shoppingkorgar och bara promenerade ut med det, som den naturligaste sak i världen. Säkerhetskillen rusade efter honom och sa, ‘Vafan tror du du sysslar med…?!’ så killen bara släpper korgen på marken och promenerar vidare, synbarligt oberörd.

Detta händer enligt Fiona mer och mer, dvs att snattare inte stoppar in massa varor under rocken eller i fickorna och försöker smita. Man bara tar det man vill ha i en av de blå korgarna och spatserar iväg därifrån. Går det så går det, liksom. Jag antar det finns en viss beräkning med i spelet. Man kan tas för oskyldig, tills man kommit undan. “Nädå, jag försökte inte stjäla, jag är bara lite tankspridd, och glömde betala. Tror du jag skulle promenerat iväg med mig grejerna helt öppet i en av era egna korgar i så fall?”

Eller också kanske de bara är korkade.

Språkkurs

Tuesday, Nov 5, 2019

+ Det ryktas att Johnsons nya valkrets blir Rutland and Melton (maj. 23,000+). Melton Mowbray är berömt för sina fläskpajer. Pork pie = rhyming slang for “lie” (e.g. “telling porkies”).

+ H:et i ghost sattes dit av en flamländsk boktryckare under medeltiden, för han tyckte det såg så fånigt ut med gost, som i vårt eget “gast”, snarare än det flamländska gheest.

+ Uttrycket Old Blighty för “England” är arméslang från första världskriget. En blighty var en krigsskada allvarlig nog att få en hemskickad. Men det kommer inte av blight, som i “härja, spoliera”, utan från hindis wilayati som uttalas bilati på “vulgär-urdu” (enligt OED).

+ I morgon ska jag köpa ett exemplar av “Lär dig vulgär-urdu i fem enkla lektioner”.

Måndagskompott +

Monday, Nov 4, 2019

+ Feg som han är kommer han förmodligen att välja en annan och säkrare valkrets, men om Boris Johnson stannar kvar i Uxbridge and South Ruislip så är det inte alls osannolikt att han kan förlora sin plats i parlamentet. Hans majoritet är på dryga 5,000 röster bara. Inte bara finns många unga väljare på plats (Brunel University ligger där) utan det finns en del lokalfrågor han kan kritiseras för, inte minst hur han gjorde en helomvändning vad gäller Heathrows tredje runway, som nästan alla lokalbor är emot. Visserligen är det en ganska trist bit av stan (väster om Shepherds Bush, i princip) men jag skulle mycket väl kunna tänka mig att dörrknacka lite grand under den kampanjen.

+ Det är inte ofta jag har anledning att rikta en tacksamhetens bugning åt Växjö, men i och med att Öster slog Frej med 3-0 i lördags har GAIS klarat sig kvar precis över nedflyttningsstrecket i Superettan. Jag har inte sett någon av matcherna den här säsongen, men vad jag förstår har GAIS spelat rätt bedrövligt så lättnadens suckar hörs nog lite varstans kring Gårda, inte bara här i N1.

+ Och nu ut i höstsolens sken och en långpromenad till British Library. Eller ja, lång och lång. Fyrtiofem minuter, kanske.

+ Nya talmannen är som väntat förre vice talmannen, Sir Lindsay Hoyle, som är Labour, och enligt skriverierna lite av en establishment man. Hans accent, om någon undrar, är Lancashire.

GE2019, etc +

Categories: Brittiskt allmänt
Friday, Nov 1, 2019

Vänta er inte någon fortlöpande rapportering från valkampanjen här på Pressylta. Jag tar upp saker jag tycker är intressanta allt eftersom de dyker upp. En av dem är, redan nu, att det har börjat bra för Labour i alla fall. Först att Nigel Farage hotar med att ställa upp Brexitpartiets kandidater i varenda valkrets om inte Johnson droppar EU-dealen och går med på en taktisk röstpakt, vilket ju kan reducera Tories valsiffror rejält. Det andra att Donald Trump ringde Farages radioshow igår och (a) yrkade på just en sådan pakt, (b) kallade Corbyn massa hemska saker (Corbyn: <fistpump, fistpump> Yessss…!) och (c) påpekade att Johnsons deal faktiskt utesluter ett separat handelsavtal med USA, något som Ian Dunt och andra redan påpekat.

I morgon förmiddag är jag inte anträffbar p.g.a. den sportsliga motsvarigheten till valkampanjen: VM-finalen i rugby mellan England och Sydafrika (VM hålls i Japan, därav tiden). Tittar inte på överdrivet mycket rugby, men VM-finalen får man inte missa. Det kommer att bli brutalt.

+ Helt rättvis seger för Sydafrika med 32-12. Ogenomträngligt försvar, aggressiva forwards, utnyttjade varenda chans som kom deras väg.

Första valpropagandan… +

Categories: Brittiskt allmänt
Thursday, Oct 31, 2019

Vår “nästa premiärminister”? I don’t think so. Tack och lov. Säga vad man vill om Tories och Labour, men jag måste säga jag hyser ett särskilt agg till LibDems, förakt till och med, för att de medverkade till de katastrofala åtstramningarna i koalitionen 2010-2015. Hyckleriet är hedersmedlem.

+ Så här långt ställer femtio MPs inte upp i det kommande valet, 18 av dem kvinnor som inte suttit särskilt länge, och de flesta pga av mordhoten och trakasserierna både IRL och på sociala medier. Det är fasansfullt.

Då så… + +

Categories: Brittiskt allmänt
Tuesday, Oct 29, 2019

“We will now launch the most ambitious and radical campaign for real change our country has ever seen,” säger Corbyn efter att EU27 nu officiellt godkänt förlängningen av A50 till 31 januari 2020. Det blir alltså nyval strax före jul. Och som bekant är det ingen som vågar förutspå utgången. Tories leder oftast i mätningarna med 3% eller mer, men de kommer säkert att förlora avsevärt med mark, framför allt i Skottland. Labour kan antingen gå mot katastrof eller de kan göra oväntat bra ifrån sig, som 2017, det beror i mycket på hur Corbyn personligen går hem (“i stugorna”, som det brukade heta). Vad många fruktar är att vi får ännu ett hung Parliament, där ingen har avgörande majoritet. Vad en del fruktar ännu mer är att de konservativa vinner med en klar majoritet. Polly Toynbee idag tror att Tories ändå är finished. Jag är inte så säker.

+ Också viktigt att komma ihåg att, som rapporterats på sistone, många Tory-MPs själva är privat inte särskilt pigga på nyval, för de tror det kan gå illa. De som entusiasmerar för nyval i Torypartiet är, precis som 2017, huvudsakligen de “genialiska” rådgivarna som omger PM, framför allt Dominic Cummings, som vill göra detta till ett parliament v people-val.

+ Här är en spekulation. Corbyn har ju katastrofala personal ratings-siffror (-60, enligt många) och det i samtliga kategorier väljare, inkluderat 18-24-åringar där han brukade ha ett visst stöd. Detta kan förstås bli till nackdel, självklart. Men det kan också bli tvärtom, att Corbyn i stället mer och mer framstår som valbar, som potentiell PM, särskilt kontrasterat mot Boris Johnson. Corbyn är en garvad och erfaren campaigner, han är till åren kommen och har ett lugnt och behärskat sätt att tala och framträda, till och med lite klumpigt, vilket under de fem veckorna kan skänka honom allt mer autenticitet, denna ovärderliga egenskap i väljarnas ögon (och som Johnson ju är raka motsatsen till). Corbyn kan helt enkelt få lite av “landsfader”-figur över sig, i dessa turbulenta tider. Men det är spekulation, som sagt.

En måndag i livet +

Categories: Brittiskt allmänt
Monday, Oct 28, 2019

Neal Ascherson skriver bra om de senaste tre och ett halvt åren: “Today, passive contempt for the other lot is more common than active fear and hatred. For the moment, basic civility survives between Britons, who take their frustrations out on foreigners”.

Jag träffade Ascherson en gång för många år sen. Han talade så tyst att man fick böja sig fram och liksom hänga på varje ord. Så har jag också läst honom allt sedan dess.

+ Nostalgihörnan: Gamle vännen Frank Perry och jag hade vid den tiden ett projekt på gång vi kallade ‘Arts Europe’ – “A series of documentary essays for European television”. Det måste ha varit 1988, att döma av presentationen jag just hittade bland papprena. Neal Ascherson gick med på att vara en av tre “editorial consultants” för serien; de andra två var Antonin J Liehm, grundaren av Lettre International (salig i åminnelse) och Arne Ruth, som väl var på DN då.

Programmen, var det meningen, skulle undvika “the journalistic and the explanatory in favour of illustration and suggestion, the juxtaposition of images and concepts, the large canvas and the light touch” för att presentera “a broad perspective on the diversity of European culture, a diversity which is the essence of its whole”. Minsann. Projektet rann förstås ut i sanden, eller snarare krossades under den störtande järnridån något år senare.

Hur som helst, en del av programmen låter fortfarande rätt matiga, måste jag säga. “The Body’s Metallic Dream” om “kroppen som samhälle och samhället som kropp”… Eller “The White Room and the Green Room” om våra sparsamt danskmöblerade rum och våra prunkande vildträdgårdar, tillvaron som konsumtion och icke-konsumtion… Eller “Symbols of the State” och de “avsiktliga eller oavsiktliga budskap” dessa förmedlar…

Vad som dock är mest slående, och nostalgiskt, när jag läser igenom presentationen nu är inte så mycket det som snart skulle hända i Östeuropa, utan det som snart skulle hända i våra vardagsrum och i våra telefoner. Ett omnämnande om “satellit-TV” är det närmaste vi kom den teknologiska revolutionen strax om hörnet.

Links




Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004