Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Camden Lock

Categories: Brittiskt allmänt
Monday, Jul 10, 2017

Nattens brand i Camden Lock Market – ingen skadad, lyckligtvis – startade enligt The G i gitarraffären på innergården vid kanalbassängen. Där köpte jag en gång en akustisk Ovation, som jag sedemera tog med mig till Mallis, där den sedemera försvann. Faktum är att hela Camden Lock var en centralort för mig, särskilt på sjuttiotalet. Jag hängde var och varenda helg på Dingwalls. Min blivande hustru sålde centralamerikanska kläder på marknaden. Stans bästa hamburgare fanns på Camden Food Co alldeles vid ingången, fast de har expanderat rejält och finns numera på alla tågstationerna. Rakt över gatan låg den suveräna bokhandeln Compendium. I nitton år bodde jag i en kåk i Chalk Farm fem minuter därifrån. Fast idag är jag inte ofta där, ska sägas. För mycket tatuerarbarer, för många “My sister went to London and all I got was this lousy t-shirt“, för mycket halvhjärtad steampunk, för mycket turister (och jag gillar turister!)

Dödsorsaker i engelsk folksång

Saturday, Jul 8, 2017

 

Dom borde ju lärt sig simma i alla fall… Kan vi hitta några motsvarigheter på svenska? Fylla? Vänstertrafik? Uttråkan?

En fotnot om Gustaf Ericsson

Categories: Kulturellt
Thursday, Jul 6, 2017

Jag ser att en del på sistone sökt information här på bloggen om min Gustaf Ericsson-bok, “Mannen som kom tillbaka från de döda“, från 2000. Det står, dessvärre, på en del ställen att den skulle kommit ut i en omarbetad upplaga 2014. Det stämmer alltså inte det minsta och jag ber om ursäkt för det. Mycket annat har kommit emellan, bland annat en bok om London som ges ut våren 2018.

Läget är just nu så här. Den huvudsakliga revideringen rör Ericssons samröre med Sovjetunionen under 1920-talet och en bit in på trettiotalet. Det finns, har det visat sig, en del dokument om honom i Kominternarkivet i Moskva, och det är främst dem jag vill åt. Trots obefintlig ryska, men med hjälp av en del experter på området, har jag nu äntligen kommit en bit på vägen att få se dem.

Men det kommer att dröja ett tag till. Jag hoppas den nya versionen ska komma – som ebok och POD – någon gång under nästa år. Tack för visat tålamod.

RIP Heathcote Williams

Sunday, Jul 2, 2017

Han var en av dessa figurer som, tja, figurerat under mina Londonår, särskilt på sjuttiotalet. Han var en överallt närvarande bråkmakare, och en alldeles typisk engelsk rebell i den meningen att han var en Etonelev som gick till angrepp mot allt det som Eton stod och står för: privilegierna, institutionerna, likriktningen, “den ytliga självsäkerheten” som min vän Tom Gann uttryckt det. Angreppen stammade liksom ur hans nedärvda entitlement att säga just vad han sa. Engelsk radikalism är en komplicerad och motsägelsefull sak. Både sig själv och inte sig själv, både sann och falsk, både fri i nuet och fast i det förgångna.

Vett och etikett

Categories: Uncategorized
Sunday, Jul 2, 2017

För att fortsätta på tema mat. Igår kväll var vi hemma hos några gamla vänner och åt middag, som vi brukar göra ett par gånger om året. Vi kan kalla dem Kalle och Ada. De är hur trevliga som helst, gillar att gnabbas med varandra, det blir alltid till roliga smågräl bland oss fyra som står och vippar vid – men aldrig faller över – randen till storbråk.

Problemet är att Kalle är en fullkomligt usel kock. Inte bara det, han blir sämre och sämre ju längre tiden går, vilket är något av ett mysterium i sig. Det visar sig inte minst i att maten man får inte är det minsta säsongsbetonad. Jag menar, en sommarkväll i juli, man tänker en liten sallad kanske, en bit rökt lax med nypotatis, något lätt och behändigt.

Det blev en förrätt på ljum pastasallad, någonting pestoliknande. Men ljum… Kall pastasallad är gott, ugnshet likaså. Men ljum. Huvudrätten var – and hold on to your socks here – ugnsstekt fläsk, potatismos, sönderkokta morötter och en grillad champinjon. Jag vet inte vad stodge heter på svenska (slår upp: “‘gröt’, bastant (tung) mat”) men det betyder i alla fall inte “sommarmat”.

Till saken hör att de båda är skottar och därför stöpta i en matkultur som inte direkt är berömd för sin sofistikering. Men ändå. Vad gör man i sådana lägen? Vid nästa tillfälle kanske vi ska säga, “Kan vi inte gå ut och äta den här gången?” Eller är det för tydligt? Det pinsamma var att vi naturligtvis fick lämna en del mat kvar på tallrikarna – men vi slukade efterrätten, som var något inköpt jordgubbstjosan… Ack ja.

Det finns ingen ost i Korea

Categories: Uncategorized
Saturday, Jun 24, 2017

Son och svärdotter ska just åka på resa till Korea och Japan. En god vän ska gifta sig i förstnämnda och bruden bad dem ta med sig… ost. För sådant finns inte där. Det enda man kan köpa är någon slags dassig mozzarellatyp. Jag är hemskt avundsjuk på själva deras resa, men tanken på att klara sig utan ost så pass länge mildrar också min jalousie. Eller med andra ord, mina fem favoritostar i rangordning:

(1) Roquefort – men riktigt mogen, det ska vattna i ögonen bara man tittar på den.
(2) Emmental – inget bröd, inga käx, inga fånigheter, bara emmental.
(3) Mahón curado – muy curado, por favor…
(4) Mozzarella di Bufala – men bara förstklassig, annars kan det kvitta.
(5) Cheddar – men bara den från Cheddar.

Värme

Categories: Brittiskt allmänt
Thursday, Jun 22, 2017

Det är lite svalare idag, tack och lov, bara 24 grader. Lite grand av en bris också. Den senaste veckan har jämförts med värmeböljan sommaren 1976, men den såg både högre temperaturer och varade längre. Jag kommer ihåg vi låg mest och sov i trädgården, det gick helt enkelt inte att vara inomhus på natten. Och det var en herrans massa nyckelpigor överallt, det ska ha haft med torkan att göra. Det var den sommaren jag upptäckte tonic som svalkande dryck, och fortfarande dricker jag nära nog en literflaska tonic om dagen.

Men luften var inte lika dålig ’76 som den är idag. Man tänker efter både en och två gånger om det verkligen är nödvändigt att åka in till stan. Folk med andningssvårigheter brukar konsultera London Air Quality Network, ett forskningsprojekt på King’s College: kvaliteten just idag är moderate, står det. Jag har en hög böcker som ligger och väntar på British Library, men Euston Road är nästan lika hemsk som Oxford Street vad gäller den syrliga, klibbiga luften. Så jag skiter i det. Tar en sväng med dammsugaren i stället, och läser nya LRB.

En liten signal…?

Categories: Brittiskt allmänt
Wednesday, Jun 21, 2017

Drottningen hade EU-hatten på sig när hon öppnade parlamentet idag…

Oh ffs…

Categories: Brittiskt allmänt
Monday, Jun 19, 2017

Jag vaknade med aningen att något var på gång för det har hängt en helikopter i luften bort åt Finsbury Park-hållet nästan hela natten, och gör det fortfarande. Och man sover ju med fönstren öppna i det här vädret. Det är, milt uttryckt, en underlig atmosfär just nu, av att allt hänger på en skör tråd, av extrem eventualitet, i allt från politikerförhandlingar till byggnadsstrukturer och trottoarer. Utanför fönstret glider biltrafiken förbi som vanligt, cyklisterna tar genvägen via Henshall Street, busschaffisarna går av och på sina skift, på radion spelar de slutet på Prokofievs första pianokonsert, ett hektiskt, ryckigt stycke musik. Allt är detsamma, inget är detsamma.

Grenfell Tower igen + +

Categories: Brittiskt allmänt
Friday, Jun 16, 2017

Branden i Grenfell Tower – polisen “hoppas att antalet dödsoffer inte blir tresiffrigt” – kan mycket väl bli en vändpunkt i brittisk politik. Inte bara för Theresa May, som begick ännu en dundertabbe i att inte ha talat med de boende och de överlevande under sitt “privata” besök igår, detta av “säkerhetsskäl”. Den 91-åriga drottningen hade dock inga problem i den vägen under sitt besök idag. Frågan är om May ens överlever helgen. Och på måndag börjar Brexitförhandlingarna.

Men jag tror också det kan bli en vändpunkt för torypartiet, just därför att de sedan åttiotalet är så intimt förknippade med privatisering, nedskärningar och billigare genvägar vad gäller brandsäkerheten i höghus. Grenfell Tower är nu också en brottsutredning och kommer alldeles säkert att leda till rättegångar om corporate manslaughter, precis som skett förut med bl.a. tågolyckor. Men inte bara bolagen utan deras politiska uppdragsgivare både i stat och kommun kommer att ställas till svars.

David Cameron 2012: “My New Year’s resolution is to kill off health and safety culture for good”.

Detta av Owen Hatherley i Dezeen för en stund sedan är också nödvändig läsning.

BBC uppger i kväll att antalet dead or missing nu är 70.

4 of 207« First...23456...102030...Last »

Links






Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004