På tal om pinsamt och tragiskt… Jag läser SvD:s recension av Mankells nya. I vilken bok följande mening återfinns, om Wallander och hans dotter som samboende: “Deras förhållande räddades av den gonggong som det innebar att hon fick tag på en egen lägenhet”.

Om jag var den mannen skulle jag också varit orolig.

En av dom ytterligt få av Pressyltas årliga profetior som inte gått i uppfyllelse är den för augusti 2008: “En svensk deckare kommer ut i vilken detektiven är en välanpassad och skötsam person som inte ens har katt”.

Detta med anledning av pseudonymen Lars Keplers nyutkomna “Hypnotisören”, som idag recenseras i DN bl.a. så här: “Erik Maria Bark är läkaren som själv är en trasig läkemedelsmissbrukare…”.

Det återstår då bara att å det hjärtligaste gratulera sig själv till att man aldrig läser deckare.