Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Demokratins överbetalda dödgrävare

Categories: Brittiskt allmänt
Monday, May 11, 2009

Det är svårt att överdriva vikten av det mullrande oväder som dragit in över den brittiska demokratin med Daily Telegraphs avslöjanden om parlamentsledamöternas mångåriga räkmackeregatta: förra veckan gällde det huvudsakligen Labour-ledamöter, främst i regeringen, den här veckan hamnar fokus på Tories.

Steve Richards i Independent talar om “demokratins kris”, Larry Elliott i Guardian om en kommande valseger för “BNP och apatin” bland arbetarklassväljare.

Vad som får en att tappa hakan, eller andan, eller koncepterna, är framför allt den oskalade råcynism med vilken dom inte bara kammat hem miljoner i skattebetalarpengar till allt från hundmat och till husreparationer, utan med vilken dom nu försvarar sig med att allt detta skedde “inom gällande regler”. Regler, alltså,  som dom själva satt ihop och klubbat igenom.

[Fotnot:] Ett annat försvar dom drar ut med är att expenses-kulturen varit så utbredd pga att lönerna anses så låga för allt det jobb dom utför. Grundlönen för en nyanländ parlamentsledamot är £63,000 om året (drygt SEK 730,000). Det är ungefär samma som för en rektor för en större gymnasieskola i Londons innerstad. Betänk då att snittlönen i London i stort är £26,000 (drygt SEK 300,000)…

[Fotnot 2:] [Det här kan hålla på i evigheter…] När man sen läser igenom detaljerna i alla deras expenses claims så får man – återigen – en liten roman på köpet. Det handlar inte alls om att dom vill ha pengar för Wein, Weib und Gesang, utan för, tja, badkarspluggar och målarfärg och trädgårdsmöbler och renoveringsprojekt och stängsel och städerskor… Korruptionen har uppstått därför att engelsmannen ständigt måste renovera sin borg. Fastighet, inte sex. Trädgård, inte martinis. Hemtrevlig korruption.

Vi har varit inne på det här förut, alltså vad jag gärna vill kalla Ceaucescu-regeln: förr eller senare blir människor i tidsmässigt open-endade maktpositioner blinda och döva, dom börjar vifta med händerna åt den buande folkmassan nedanför podiet och tillrättavisar dem med orden: “Nej, vänta, det är inte nu ni ska hurra…!”

Leave a Reply

Links






Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004