Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Archive for the ‘Språk’ Category


Swedish Lessons, part 1

Sunday, March 29th, 2020

In the spirit of supporting quarantined people across the world, and their mental health, I can’t in all honesty provide exercise modules or boardgames for children. I can only submit to you the thing I know best, which is a basic course in my native language.

Let’s start with the fundamentals. Pronouns. First, the singulars.

Jag [pronounced “yaag”] Usually translates as “I”. Be careful here, though. This pronoun only really applies to poets who were writing in the 1940’s. They had a lot of “jag” to deal with, in relation to bombs falling and their own pitiful existences, never mind contemplating the lone fir tree rooted on the edge of a cliff in the wilds of Dalsland, and what that lone erection said about their own chances of getting laid, or published.

Du [pronounced “dew” without the “j”, sort of] This is “you” – and I mean you – in singular form. Sweden, in contrast to Germany, long ago abandoned the distinction between formal and informal “you”. This “du” is basically the person autofiction is aimed at, someone who buys your book and kind of likes it, but waits anxiously for the next one. Which isn’t coming, is it?

Han [pronounced as in “pan”] Is obviously “he”, the bloke (he has a beard) who bore the brunt of Swedish welfare reforms throughout the 20th century and now spends his time pushing prams and his luck in order to find a space where he can feel at least equal to the incels his daughters are raging about. “Han” feels he is a dying breed but will take up road racing again as soon as this corona thing is over.

Hon [pronunced “hoon”] “She”. I rest my case.

Hen [pronounced “bullshit”] A word meaning “the mother of a chicken”, or “a layer of eggs”. Originally meant as a “gender-neutral” pronoun, halfway between “han” and “hon”, it served for a short while (roughly between 2016 and 2019) as a way for freelances to time-stamp their contributions to Dagens Nyheter and Aftonbladet newspapers, until everyone realised it made no one any the wiser. Now largely out of use.

Det [pronounced as “date” in Birmingham] This is “it”…! The thing many parents call their newborn child before they’ve decided on Knut, or Åke, or Gudrun. Or, the thing some Swedes point to on their abdomen, the letters spelling “Hammarby For Ever” in sickly blue, which has now started itching like crazy. Or, the “it” that should have been their lives, which they abandoned for a life as handball coach for a group of joyously uninterested immigrant girls from Somalia.

Then, the plurals.

Vi [pronounced the way a German would say they’re having a wee] This pronoun, meaning “we”, is of little use to you as it’s almost only employed to refer to “vi svenskar”, i.e. “we Swedes”, among whom you are by definition not included. By way of example, there is a magazine called Vi which relies entirely on the Swedish language and once you are capable of reading it you would still only be consuming articles “they”, i.e. the Swedes, have produced. For “they”, see below.

Ni [pronounced as “knee”] This pronoun (“you”) is exclusively used when talking to groups of Norwegians.

De [pronounced as “day” in Birmingham, but in spoken language almost always pronounced “dom”, as in Cummings] “De/dom”, denoting “they”, is far more broad-ranging in its use than either “vi” or “ni”. In fact, it refers to every people on God’s earth except, obviously, Swedes. Philosophers and sociologists often conceptualize it as “the Other”, a dark, unspoken and at times invisible counter-presence lending particular definition to the concept of “vi”. Romanians, Somalis, Syrians and Danes are often mentioned in this context.

In ‘Swedish Lessons, part 2’: The two genders: indefinite, definite and plural noun forms.    





London lockdown

Tuesday, March 24th, 2020

Så här första dagen efter nedstängningen (där är förresten en annan språkfråga jag ska PS:a här nedan) märks ingen större skillnad. Trafiken på Balls Pond Road, en ganska livlig genomfartsled från Dalston Junction i Hackney och bort till Highbury Corner, skulle jag beskrivit som söndag-plus, eller kanske en lördagseftermiddag under högsommaren. Bussarna är dock allt mer tomma på folk i rusningstid, till skillnad från vad man sett från tunnelbanan. Fotgängarna är färre till antalet också, främst så klart därför att det inte är någon school run morgon och eftermiddag längre. Mest joggare på morgnarna. Många byggarbetare är också kvar på jobben. Men några polispatruller som bryter upp grupper större än två till antalet ser man inte till. Ännu, för det kanske kommer att bli allt sparsammare med folk allt eftersom dagarna och veckorna går.

PS: Jo, språkfråga #136: Än en gång fick jag smäll på fingrarna i korrekturet när jag skrev “ner” i stället för “ned”, som i “nedgången”, “nedför trappan/gatan”, “nedifrån”. Här får jag också en känsla av att det är dialektalt, att “ner” är västsvenskarnas och “ned” är svearnas. Stimmt das?





Språkfrågor igen

Saturday, March 21st, 2020

När blev “timma” till “timme”? Jag sitter och läser svenska böcker och ser genomgående “en timme senare…”, “jag är där om en timme…”. Vid flera tillfällen fick jag rättat från “timma” till “timme” i översättningens korrektur nyligen. Flera onlinekällor säger att man kan använda båda, men svenska Wiki säger att “timma” är “dialektalt”… (?) Så “timme” verkar ha blivit standard numera – hur och när skedde det? För en timme sedan?

Skam till sägandes visste jag inte förrän häromdagen att det, precis som på svenska, är skillnad på egotism och egoism. Det förra är mer eller mindre “självförgudning”, att man anser sig överlägsen andra; det andra ungefär “självupptagenhet”, utan att nödvändigtvis anse sig bättre än andra. Det går inte en dag utan att man lär sig något…

Och så läste jag just en recension av en bok betitlad ‘A History of Solitude’, där man naturligtvis gör skillnad på solitude och loneliness, det förra något man vanligtvis eftersträvar, det senare vanligtvis inte. Men vi översätter väl båda med “ensamhet”? Eller har vi också alternativ? Har hittills inte hittat något, i alla fall.





‘Skuggspel’ +

Monday, March 9th, 2020

Så var det kapitlet avslutat, det rättade korrekturet postat. Joseph O’Connors roman ‘Skuggspel’ kommer ut 1 maj, enligt förlaget. Fast jag är inte helt övertygad om omslaget, det är lite retro över det, men det kanske funkar. Den var hur som helst ett nöje att översätta. Inte undra på att O’Connor undervisar i creative writing, för den är oerhört skickligt konstruerad, träffsäkra personporträtt, lite lagom sentimental och lagom ironisk. Och så långt från autofiktion man kan komma.

Det var också lärorikt för en själv. Jag har sagt det förut: min svenska, alltså, cheezus, ibland stapplar den till ganska oroväckande, sluddrar för sig själv, tar gärna en pilsner till, tackar som bjuder. Det första man tappar bort (i ett engelskt sammanhang) är ju reflexiva pronomen, där får jag passa mig noga(*). Att rensa upp och sortera den litterära engelskans många snåriga buskage av adjektiv, och vara lite respektlös i det, en annan lärdom. Och att svenska språkets huvudregel, sedan Strindbergs dagar, är: Keep it simple! Vad nu det heter på svenska.

(*) Detta från SO via svenska.se som förklaring:

“Valet mellan sin och hans/hennes/dess/deras är ett av de klassiska problemen i svensk grammatik. Det har skrivits hundratals sidor om det. Huvudregeln är att sin används när det syftar på subjektet i samma sats. Anders hämtade sin hatt betyder att hatten tillhörde Anders; Anders hämtade hans hatt betyder att hatten tillhörde någon annan (som ju inte kan vara subjekt i satsen). Det finns dock oklara fall. Det viktigaste illustreras av meningen Anders bad Lisa hämta sin hatt. Är det Anders eller Lisas hatt? Meningen är faktiskt korrekt i båda fallen. Klart felaktigt är det dock att (som inte sällan sker) skriva *han fick veta att sin mor var sjuk. Här skulle sin mor vara subjekt i att-satsen, och eftersom sin ska syfta på subjektet kan det aldrig utgöra en del av det. Liknande regler gäller beträffande valet mellan sig och honom/henne/den/det/dem.”

Jag skulle skrivit Anders bad Lisa hämta hans hatt, därför att man då (eftersom båda är korrekta) undviker den tvetydighet som följer av “sin”. Klarhet är allt.





Namn & inte så nytt

Tuesday, January 7th, 2020

En del har roligt med det här att Dracula i en nya tv-serien spelas av den danske skådespelaren Claes Bang. A class bang är förstås ett dunderbra knull, men det väger också ganska jämnt här. Det finns kvinnor i det här landet (jag känner två stycken) som heter Pippa. Så det så.

Jag själv har kallats allt från “Goonaar” till “Gunner” eller “Gooner” (som i Arsenal) till “Gewnar” eller “Gun” och “Günther” och “Gunther”. Och då ska jag inte prata om efternamnet. “Peterson” är enklast att säga om det inte ska skrivas ner. “Pettersson” kräver bokstavering, och tålamod.

Önskar jag hette Bo Ek.





Apostrofsäll’skapet ger upp +

Sunday, December 1st, 2019

Det var väl bara en tidsfråga. Apostrophe Protection Society har kastat in handduken. Grundaren John Richards, 96, skyller på “laziness and ignorance”. I språkkapitlet i Londonboken nämnde jag det där med “greengrocer’s apostrophe” som i “Apple’s £1.50/kg”. Det finns otaliga, värre, rent surrealistiska exempel. En vägskylt där det stod “Leed’s”. Jag har läst om poporkestern “The Beatle’s”. Frågan är väl var det hela ska sluta. En apostrof före varje “s”?

+ I Sverige är det tydligen bindestreck man gett upp…





Språkligt igen

Thursday, November 7th, 2019

Mest för att jag inte har lust att skriva om valkampanjen. Ingenting särskilt väsentligt har hänt, annat än de små och stora lögner man kunde väntat sig. Men jag återkommer om det.

Under tiden, ytterligare ett par språkfrågor som dykt upp på sistone. Kommentarer och funderingar välkomna.

“Ord som göteborgare sällan eller aldrig använder”. Trots min långa bortavaro tror jag dessa tre exempel fortfarande gäller: göteborgare beskriver aldrig saker som “tokiga”, “rysliga” eller “lustiga”. Jag blir tokig av detta! Det var en rysligt bra film. Ett lustigt sammanträffande. Har jag rätt i detta? Finns det fler ord i den här kategorin? Jag menar nu inte rent slangbetonade skillnader, som att göteborgare aldrig kallar spårvagnen för “tricken”, osv, utan ord som har en rikstäckande, “neutral” ställning.

“Maskin och maskindel: två genus”. Man sätter ett borr i en borr och börjar borra. Förr i världen skickade man ett fax med en fax. Det kan möjligtvis ha att göra med genus på utelämnade/underförstådda efterled: ett borrstycke sätts i en borrmaskin, ett faxblad/-papper/-meddelande kommer ur en faxmaskin. Finns det fler exempel? På tal om vilket. När jag gick i skolan var det allmänt accepterat att man kunde säga både “en apelsin” och “ett apelsin”. Har dock aldrig hört talas om det sedan dess. Barndomsmyt?





Språkkurs

Tuesday, November 5th, 2019

+ Det ryktas att Johnsons nya valkrets blir Rutland and Melton (maj. 23,000+). Melton Mowbray är berömt för sina fläskpajer. Pork pie = rhyming slang for “lie” (e.g. “telling porkies”).

+ H:et i ghost sattes dit av en flamländsk boktryckare under medeltiden, för han tyckte det såg så fånigt ut med gost, som i vårt eget “gast”, snarare än det flamländska gheest.

+ Uttrycket Old Blighty för “England” är arméslang från första världskriget. En blighty var en krigsskada allvarlig nog att få en hemskickad. Men det kommer inte av blight, som i “härja, spoliera”, utan från hindis wilayati som uttalas bilati på “vulgär-urdu” (enligt OED).

+ I morgon ska jag köpa ett exemplar av “Lär dig vulgär-urdu i fem enkla lektioner”.





Tre lästips

Sunday, September 8th, 2019

James Meek skriver mycket intressant i gårdagens The G om engelskans tre språk – anglosaxiska, franska och latin – och hur de speglar “a fractured society”.

Rasmus Fleischer har en ny och kritisk bloggpost om Aron Bastanis ‘Fully Automated Luxury Communism’, som ska komma på svenska och som jag skrev lite kort om i juli.

Carole Cadwalladr om Dominic Cummings i dagens Observer.





They did – what?!

Monday, August 5th, 2019
Expressen idag.



Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004