Ny minitävling i serien “Språkfrågan”!
Categories: SpråkFriday, Oct 9, 2009
[“Minitävling” i den meningen att jag svarar på det själv i morgon om ingen har hittat rätta svaret….]
I gårdagens post “Det blir nog bra när det blir färdigt”, här nedanför, begår jag (alltså inte Arthur Waley eller Ezra Pound…) ett rätt pinsamt och grundläggande grammatiskt fel: vilket? Dom vakna bland er vet redan. Dom sömninga bland er, här är ett tips: det är en slags anglicism. Som jag skulle vilja spåna vidare på, kanske nästa vecka.
Första rätta svaret i kommentarsfältet vinner, ähm, ett hedersomnämnande. Eller fredspriset.
October 10th, 2009 at 9:30 am
Möjligen är Pounds tolkningar inte kinesiska utan engelska av ett kinesiskt original?
Jag tycker att dina tävlingar är kul fast väldigt svåra. Om du kör en limericktävling så lovar jag däremot att ställa upp.
Tror jag Bengt O också gör så då blir det lite mer liksom tävling av det hela…
October 10th, 2009 at 6:51 pm
Å, nej, det var nåt mycket mer bagatellartat än så, Karin, bara det att jag snubblade till i den svenska grammatiken och skrev “kejsarens sorgsång över hans högst saknade kejsarinna” när det skulle varit “…över sin högst saknade…”. Det gav upphov till några lösa tankar om hur, eaxkt, det går till när man “förlorar” sitt förstaspråk, eller bitar av det i alla fall, när man bor i förskingringen. Möjligtvis skriver jag en kort sak om detta, när tankarna blivit mindre lösa.
Limerickar är också en tanke.
October 10th, 2009 at 7:51 pm
Det där gör mina barn fel på hela tiden. Antagligen jag med.
Kan du gå och hämta sina skor, säger de glatt till mig och då gör jag det. Utan att rätta dem menar jag.
October 12th, 2009 at 7:42 pm
Det lät annars rätt skojigt att du sprang ner till Covent Garden och köpte en kopia av en essäsamling. Men det kanske faktiskt var en kopia, vad vet jag.
October 12th, 2009 at 8:37 pm
Jag vet, Olov, jag vet… Anglicismerna, som samlagen, står som spön i backen.