De oskyldiga har inget att frukta
Categories: Brittiskt allmäntSunday, Jan 24, 2010
Allt sedan jag skrev om Palmemordet, från sådär 1988 till sådär 1995, och i slutet av den perioden började stirra ner i avgrunden, har jag – rätt framgångsrikt, tror jag – vant mig av med konspiratoriskt tänkande. Men ibland gör Staten och Kapitalet det inte lätt för en att undvika bli återbrukare. Ni minns Irakkriget? David Kellys självmord? Check this, från Sunday Mirror idag: “David Kelly post mortem to be kept secret for 70 years as doctors accuse Lord Hutton of concealing vital information“. Kontentan av Huttons beslut: alla behöriga måste vara döda innan informationen får komma ut.
January 25th, 2010 at 11:07 am
Det du här visar på är djupt obehagligt. Och man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att känna det obehaget, det räcker väl med att man – tyst för sig själv eller utskrivet offentligt – säger sig att det finns omständigheter som inte tål dagens ljus och att maktens mörkläggning i sig kan vara ett tecken på att det förhåller sig så. Inte sant?