“Fru Farah Diba är underrättad”
Categories: Kulturellt, Svenska medierSunday, Jan 3, 2010
Länken finns här. Den som kan placera upphovsmänniskan bakom citatet i rubriken vinner… min genuina uppskattning. Skriv in rätta svaret i kommentaren.
[Och försök inte med Google, det funkar inte, ha ha ha!]
January 4th, 2010 at 5:46 pm
Ha! Läs denna krönika: http://www.dagenssamhalle.se/zino.aspx?articleID=16777
Google var behjälplig… 🙂
January 4th, 2010 at 6:12 pm
Jämrans, det missade jag! Nå, vi har i alla fall gjort kidsen av idag den tjänsten att ha uppmärksammat dom på Red Top. (Om nu kidsen läser Pressylta…)
January 5th, 2010 at 9:29 am
Läste Vellingekrönikan. “Kusin Maud” skall det väl vara, inte “Ruth”. Och var är morfar från Skövde?
January 5th, 2010 at 12:02 pm
Jo, jag lutar nog mot “Maud”, om minnet inte sviker.
January 5th, 2010 at 5:11 pm
Historisk fotnot: På SVT Play kan man just nu se en dokumentär om året 1960 (http://svtplay.se/v/1823050/aret_var_1960) vilket just var när shahen besökte Sverige, fast utan Farah Diba. Det måste ha varit under detta besök som Red Top myntade uttrycket, nicht war? “Shahen snubblade på röda mattan. Fru Farah Diba är underrättad”, typ.
March 3rd, 2010 at 7:18 am
Kusin Ruth ska det vara!
March 3rd, 2010 at 11:32 am
“Nu, sade vår kusin Maud och slängde en bok hårt i väggen.”
“Kusin Maud körde, jag satt bredvid.”
“Natürlich, sade kusin Maud nådigt.
“Den blonda toppsnäckan Maud från Troskyldehult:”
Citat ur “Topmöte” 1959
Men det där med Ruth och långs svarta stövlar ringer också i bakhuvudet men jag kan inte belägga det. Google står maktlöst.
(“Toppsnäcka” – tänk om man skulle säga det idag…)
March 3rd, 2010 at 2:04 pm
Om Red Top i boken Stormarnas hus – En krönika om DN 1964-1989:
“I fyrtio år skrev han på sin Läsebok om Sverige. Landet kallade han för Byn, och mest var det Stockholm han tänkte på när han skrev. Fast inget var riktigt efter modell, inte ens bypastor Immanuel Frid, som var så upptagen på sin pastorsexpedition att han inte hann med Gud.
Inte heller morbror Gusten, som kryddade sitt nyårsbrännvin med renfana, mumrik och sju sorters kål. Eller kusin Ruth i lån-ga svar-ta stöv-lar, vars röda ögon gärna lovade mer än hennes blå läppar gav”.
Till detta persongalleri kan man ju lägga Den Galna Mormodern, och överläkare Magne Syl. Plus förstås fröken Lind som varje morgon hissade den blågula flaggan. Och så byns andningshål Pensionatet Morotsfrid och F.d. Nisses Vulk och Motell.
Red Top borde ges ut på nytt eller få ett större utrymme på nätet. Hur många tänkvärda saker har han inte skrivit. Typ: “Själv röker jag inte, men jag tar då och då en cigarrett bara för att inte bli slav under dygden”.
March 3rd, 2010 at 3:06 pm
Jag hörde också talas om (men hörde aldrig) hans Ekot-interjvu i samband med att han gick i pension. -“Kommer du inte att sakna det?” kom frågan. -“Usch, näe, det ska bli så skönt att slippa allt det där…”
June 6th, 2014 at 11:43 am
Upphovet till citatet är att en damtidning haft en läsartävling som på ena eller andra sättet involverade Farah Diba.
När resultatet av tävlingen redovisades avslutades reportaget med just detta underbart krystade försök att antyda att hon minsann inte levde i okunskap om den svenska tidningen och dess läsekrets engagemang.
June 6th, 2014 at 11:56 am
Aha, bättre sent än aldrig! Tack för det, Arne!