Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Flykten från bläckfiskens trädgård

Sunday, Oct 24, 2010

Bach eller Mozart? Elvis eller Tommy? GAIS eller Blåvitt? Stones eller Beatles? Solna eller Sibylla?

Jag tror inte rutinerade läsare behöver tveka över mina hemhörigheter i något enda av dessa fall. Stiger solen upp med gryningen? Jag tror det.

Idag är det emellertid dags att syna Stones/Beatles-komplexet lite närmare. Hela dagen har jag varit utsatt för den ena klassiska Beatles-LP:n efter den andra. Det var Sebastian Filisté som insisterade. Och mycket av det är självklart av yppersta klass, särskilt när John Lennon får släppa på: ‘Don’t Let Me Down‘ är ju bara en dröm. Und so weiter.

Men där Beatles diskvalificerar sig själva gentemot Arvet Efter Stones (jag menar, klicka bara…) är i det faktum att Ringo Starr alltid behövde en låt för sig själv. Beatles var och är för evigt tre steg efter Stones därför att dom inte bara skrev utan offentligt framförde ‘Octopus’s Garden’. Läs bara vad det står i Wikipedia:

Conception

The idea for the song came about when Ringo Starr was on a boat belonging to comedian Peter Sellers in Sardinia in 1968. He ordered fish and chips for lunch, but instead of fish he got squid (it was the first time he’d eaten squid, and he said, “It was OK. A bit rubbery. Tasted like chicken.”) Then the boat’s captain told Ringo Starr about how octopuses travel along the sea bed picking up stones and shiny objects with which to build gardens. The Let It Be film included a scene in which George Harrison is shown helping Ringo Starr work the song out on piano.

The song, which contains the lyrics “Oh what joy for every girl and boy / Knowing they’re happy and they’re safe,” is sometimes thought of as being a song for children, like “Yellow Submarine”, “The Continuing Story of Bungalow Bill” or “All Together Now”. It has also been performed by the Muppets several times in various episodes of their shows.

Jag har i och för sig inga spypåsar att dela ut här just nu. Men är det nån vuxen människa som nånsin kan tänka sig Charlie Watts komma upp med den idén, och att Keef sedan hjälper honom fram till, ska vi kalla det, “slutprodukten”? Jag tror inte det.

I rest my case.

Leave a Reply

Links






Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004