Om Tom Lubbock
Categories: Brittiska medier, KulturelltMonday, Nov 8, 2010
Sorglig men nödvändig läsning i Observer igår: Tom Lubbock, den skribent alla kategorier som jag nog citerat mest här på Pressylta, håller på att bokstavligen förlora sitt språk p.g.a. en hjärntumör. Artikeln, liksom hans sjukdom, är en märklig resa in i en värld där alla språkliga kopplingar upphör, en efter en: mellan intention och mening, mellan fonem och fonem, mellan subjektivitet och objektivitet, mellan tal och skrift, skrift och tal. Det är bara att konstatera: vi kommer nog aldrig att höra från honom igen.
November 8th, 2010 at 9:08 pm
Det var mycket gripande att läsa hans texter, som blir alltmer fragmentariska. Och fortfarande så vackra. Jag tycker att de textfragment som är skrivna så sent som i oktober är så nära livets egen poesi man kan komma.
November 9th, 2010 at 11:44 am
Och särskilt för någon som är så hyperkänslig för ords valörer och dynamiker som Lubbock alltid varit, en känslighet som blev så mycket mer av vikt därför att han (till yrket) använde ord om bilder, om intentionerna bakom bilder, om effekterna av bilder och bildspråk, osv.
November 9th, 2010 at 12:20 pm
Det blir lite som att vara apan som trummar på trumma för någon som balanserar på ett stup. Men den här texten av Lubbock föll på “en tör plet” som danskarna säger. (Hittar inte danskt ö på den fucking PCn)
Den ger en bild av vad min far och en mig närstående man kan ha gått igenom. Det är som om det finns en märklig “plet” i hjärnan där man möjligen existerar både med och utan ord. Ungefär som i citatet av Simone Weil.
Fint att du länkar till så koncisa värden.
November 9th, 2010 at 3:00 pm
Gabrielle, för övrigt, vad gäller utländska bokstäver på PC, titta på den mkt hjälpsamma sidan “Windows Alt Key Codes” http://tlt.its.psu.edu/suggestions/international/accents/codealt.html