Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Postmodernismen i statens tjänst

Categories: Kommunism
Tuesday, Oct 18, 2011

This fusion of despotism and postmodernism, in which no truth is certain, is reflected in the craze among the Russian elite for neuro-linguistic programming and Eriksonian hypnosis: types of subliminal manipulation based largely on confusing your opponent, first developed in the US in the 1960s. There are countless NLP and Eriksonian training centres in Moscow, with every wannabe power-wielder shelling out thousands of dollars to learn how to be the next master manipulator. Newly translated postmodernist texts give philosophical weight to the Surkovian power model. François Lyotard, the French theoretician of postmodernism, began to be translated in Russia only towards the end of the 1990s, at exactly the time Surkov joined the government. The author of Almost Zero loves to invoke such Lyotardian concepts as the breakdown of grand cultural narratives and the fragmentation of truth: ideas that still sound quite fresh in Russia. One blogger has noted that ‘the number of references to Derrida in political discourse is growing beyond all reasonable bounds. At a recent conference the Duma deputy Ivanov quoted Derrida three times and Lacan twice.’ In an echo of socialism’s fate in the early 20th century, Russia has adopted a fashionable, supposedly liberational Western intellectual movement and transformed it into an instrument of oppression.

Jag uppmanar er härmed att läsa Peter Pomerantsevs artikel om Vladislav Surkov, eller “Putins Rasputin” som LRB med en ovanligt felträffande rubrik kallar honom… Håll sedan med om att det nya Ryssland är bortom all satir, miltals bortom.

3 Responses to “Postmodernismen i statens tjänst”

  1. Det är lite som när tzarinnan Elisabet I införde crazy barock….to outdo the outdoers.

    F.ö. har jag alltid haft en sund skepsis mot det där försvunna subjektet…
    det tjänar alldeles för mycket pengar på sitt försvinnande, in the world of Houdinis!

  2. Haha! När citerades Derrida (eller ens Erik Lindegren) sist i den svenska riksdagen? Eller i den amerikanska senaten, som förvisso kan vara mer retoriskt glansfull än vårt eget sömniga parlament?

    Ryssland, Ukraina och flertalet av de stater som tidigare bildade OSS (CIS på engelska), det vill säga större delen av det gamla Sovjet minus baltstaterna, har f ö just ingått en tullunion, och den kan komma att utvidgas till fler uppgifter framöver. Något av en restaurerad Sovjetunion, minus kommunismen, styrd av Putin, eller en östlig euro, avtecknar sig alltså vid synranden.

  3. “Sovjetunionen minus kommunismen”… det vore nåt att hänga i granen det… (om det nu är det jag menar…)

    Påminner om Gertrude Steins beskrivning av Bloomsburygruppen som “YMCA minus Christ”…

Leave a Reply

Links






Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004