Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Gott nytt år! – (Fixat!)

Categories: Uncategorized
Monday, Dec 31, 2012

Nyårstraditionen här är att kolla Jools Hollands “Later Hootenanny”…. Alltid suveränt… Här är den av alla saknade Kirsty MacColl från 1995…

Och så Terry Callier och Beth Orton med Bosco på percussion

Nu har jag i alla fall fixat så att man kan se samma klipp på youtube i stället…

Och förresten, för jösse namn, gitarristen i Callier/Orton-klippet är ju Angus va-fan-han-nu-heter-i-efternamn, en skotsk tummeman som Bosco ofta anlitade och som var den som fick sparken av Dylan en gång, jag har berättat det nån gång i det förflutna: Angus var nämligen studiomusiker på nån av Dylans album i New York (tidigt 2000-tal tror jag) när plötsligt, mitt i en låt, Dylan avbryter och säger att han måste “rest my voice”, och går ut i kontrollrummet. Så fort Dylan försvunnit säger Angus, “What fucking voice…?!” utan att komma ihåg att mikarna fortfarande är på. Två timmar senare satt han på planet hem.

6 Responses to “Gott nytt år! – (Fixat!)”

  1. Gott nytt år!

  2. “Media selection request failed” får jag tyvärr upp på de länkade clippen. Kanske en rättighetsfråga av samma slag som gör att man knappt kan se någonting på “SVT Play” i Wien.

    Gott Nytt År dock.

  3. “Currently BBC iPlayer TV programmes are available to play in the UK only…”

  4. Ja, det var 17 också…! Sorry… ska lägga till det i posten…. Gott nytt, i alla fall!

  5. Tack för att du fixade länkarna. Jag lyssnade bl.a. på Kirsty MacColl (som jag inte kände till) som sjöng “Miss Otis Regrets”. Jag tänkte naturligtvis omedelbart på den klassiska insjungningen av din alldeles speciella favorit, Ella F… Vidare tubning visade att det också fanns versioner med Piaf och Dietrich. Att höra Piaf ger en givetvis alltid en frisson men hennes stil och den franska texten passade inte riktigt in här. Marlene Dietrich tyska verson var däremot mycket intressant även om den fjärmat sig ordentligt från originalet.

    Så fanns det en version med Fred Astaire (!) och Cyd Charisse – humoristisk men kändes som ett helgerån faktiskt.

  6. Den jag mest kommer ihåg är med Eartha Kitt, förstås… den gick alltid på radion i min (nu mycket avlägsna) barndom…

Leave a Reply

Links






Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004