Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Israel går åt höger

Categories: Uncategorized
Sunday, Jan 13, 2013

Harriet Sherwood skriver i dagens Observer om hur Israel marscherar högerut. Läsningen är nödvändig, men det gör en också mer och mer förtvivlad. Inte minst siffrorna: “Among Israel’s 7.9 million people, only 14-15% now describe themselves as secular Jews…” Det finns idag inte en enda kibbutzrepresentant kvar i Knesset.

De flesta som Sherwood talat med lägger, av förklarliga skäl, den stora omställningen vid 1967. De förklarliga skälen är egentligen två: dels att tanken att annektera hela eller delar av Västbanken blev en legitim och genomförbar tanke, och dels att – som artikeln egentligen inte går in på – att IDF blev en politisk aktör av sedan dess kraftigt växande format, en roll som den nu knappast kommer att lämna ifrån sig frivilligt.

Amos Oz varningar om slutet för Israel via en aparatheidstat är sobering reading, milt uttryckt. Problemet är att så många av hans landsmän verkar druckna på skräck och paranoia.

8 Responses to “Israel går åt höger”

  1. Guardiangruppens patologiska Israelbesatthet är välkänd. Landet är deras femte största bevakningsområde! På ledarsidan har man propagerat för israels avskaffande. Och Sherwood är bara en liten soldat i det kriget.

    Anna Veeder skriver:
    Vilka frågor intresserar israelerna?

    I svenska media råder en tendens att huvudsakligen betrakta Israel genom konfliktprismat. Ur den synvinkeln blir de enda relevanta frågeställningarna inför valet ”Kommer israelerna att rösta för ett parti som stödjer en tvåstatslösning? Om inte, hur kommer det att påverka palestinierna”?

    Från min horisont känns detta ungefär som om jag skulle analysera det svenska valet enbart utifrån invandringsfrågan, eller det amerikanska valet utifrån USA:s relation till Israel. Precis som judar i USA inte bara röstar enligt partiernas och kongressledamöternas inställning till Israel så röstar israeler inte bara enligt vilken åsikt de har angående en tvåstatslösning, även om det är en av de viktiga frågorna som israeliska partier måste ta ställning till.

    Vilka frågor avgör då hur israelerna röstar? En utmärkt opinionsundersökning i Times of Israel visar att hela 43% av de utfrågade uppgav att ekonomiska frågor är de viktigaste i valet. Långt därefter kommer relationen till palestinierna, utbildning/skolväsendet, hotet från Iran, instabiliteten i regionen (säkerhetspolitik) och de ultraortodoxa (relationen stat-religion). Mycket grundlig och bra info som på ett åskådligt sätt förklarar frågeställningarna som intresserar israeler från olika politiska läger.

  2. Stettiner, har du ett namn så vore det hövligt om du uppgav det.
    Ditt intryck av Guardians patologiska Israelbesatthet delar jag, som fyrtioårig Guardianläsare och Israelvän, inte alls. En ledare som ska ha propagerat för Israels avskaffande skulle jag gärna vilja ha källhänvisning till. Om Guardians mångfacetterade bevakning av Israel präglas av någonting alls så är det väl snarast Jonathan Freedlands plågade och hårt prövade men obrottsliga lojalitet mot landet. Och läser man Sherwoods artikel ordentligt så tycker jag inte alls man får intrycket att inställningen till tvåstatslösningen är det enda som definierar Israels högersväng, utan snarare att det gäller ett helt spektrum av frågor, inkluderat ekonomin och den demografiska trenden mot en arabisk majoritet.

  3. Gunnar, skulle mina argument ha större tyngd, om jag hette något annat än Stettiner?

    Ett litet exempel på Guardians inställning till Israel kunde man hitta i en kommentar av ledarskribenten David Hearst “Could Arab staying power ultimately defeat Zionism?’, från 5 augusti 2011. Det har inte blivit bättre sedan dess….

    Förresten, jag har frågat många, också journalister, varför The Guardian betecknas som ansedd, medan The Times kallas för konservativ. Samma på andra sidan oceanen: NYT är ansedd, medan WSJ är konservativ. Det är som att i Sverige kalla Aftonbladet för ansedd och SvD för moderat…..

  4. Ursäkta, jag trodde “stettiner” var en pseudonym.

    Vad gäller Hearsts artikel (http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2011/aug/05/48-arabs-palestine-abbas-zionism?INTCMP=SRCH) Hur i hela friden kan du tolka Hearsts utopiska vision som på något sätt “anti-isrealisk”…??? Han skriver ju bl.a….

    “If Israel ends its occupation of the West Bank, and allows it to join with Gaza, the result could be two states – a Palestinian one alongside an Israeli one. But if you accompany that with a civil rights movement inside Israel, the goal could be very different – a secular, democratic state “for all its citizens”, where Jew, Christian and Muslim are equal. A one-state solution in which Jewish citizens lose an inbuilt majority. The end of Zionism, no less.”

    Motsatsparet ansedd/konservativ har jag faktiskt inte stött på förut, följaktligen inte heller att “konservativ” skulle användas nedlåtande i sådant sammanhang. Guardian brukar snarast kallas “liberal” i jämförelse med konservativa Times.

  5. Min fråga kvarstår: skulle mina argument ha större tyngd om jag hette Grzegrzolka eller, för en delen, Nilsson? Hela diskussionen om anonymitet missar målet. Ulf Lundell är nationalidol trots att han undrade om Karolina Ramqvist har fått ligga för lite; en Anonym skulle anklagas för hat och jagas av de rättfärdiga.

    För att återkomma till Hearst. Du hittade precis kärnan i hans resonemang. Israel är en apartheidstat, där det inte finns några medborgerliga rättigheter för andra än judar. Som sådan, kan Israel ändå avsluta ockupationen av Västbanken och erbjuda en korridor till Gaza, vilket skulle resultera i två stater. Men, om Israel samtidigt slutar med apartheid och tillförsäkrar alla medborgare (och förmodar jag, även icke-medborgare, för hur annars kan man uppnå en icke judisk majoritet i Israel?) deras rättigheter, då behövs det inga två stater utan ett stort och lyckligt demokratiskt Palestina. The end of Zionism, no less. And the end of Israel…..

    Och du undrar varför jag tycker artikeln är antiisraelisk? Och med inte mindre än tre frågetecken?

  6. Namnet har sin betydelse i det att om du använder pseudonym, och inte ditt spårbara riktiga namn, så vet jag inte riktigt var du “kommer ifrån”, som det heter. Det är Anna Ekström-problemet igen. Som du vet, men förhoppningsvis tar avstånd från, så finns det bloggkommentarorer som ägnar sig på heltid åt carpet-bombing allt som kan tolkas som “anti-israeliskt”. Och det är synd, för det kväver en sansad diskussion.

    Ditt andra stycke återger Hearsts resonemang rätt så trovärdigt, bortsett kanske från att han – vad jag sett – inte förespråkar att “icke-medborgare” ska bli medborgare. Detta förutsatt att du inte menar att de palestinier som fördrevs i nakban till Jordanien och lägren i Libanon inte ska ha någon rätt att återvända? Om det är din ståndpunkt, så kan jag bara konstatera att det inte är min. Let’s agree to disagree.

    Men så avslutar du med något väldigt konstigt, inte minst ur historisk synvinkel. Varför skulle “the end of Zionism” vara likadant som “the end of Israel”??? (Med tre frågetecken och några utropstecken därtill…!!!) Du verkar, ursäkta jag säger det, ganska dåligt påläst om sionismens historia. Den tar inte alls för givet att det ska finnas en av judisk majoritet dominerad stat, långt därifrån. Jag menar, läs bara debatterna i Ha’aretz idag, nu, i samtiden… De debatterna har pågått i över hundra år.

  7. Den ansedda tidningen hade tydligen fel – igen…. Nu borde kanske Ian Black, Harriet Sherwood, Jonathan Friedland, Peter Beaumont, Rachel Shabi och allt vad de heter göra lite hederligt journalistiskt arbete, istället för att läsa och reproducera vad en annan ansedd tidning, Haaretz, skriver….

    Dagens rekommendation: http://www.shotdeadinthehead.com/the-guardian-daily-mash-t-shirt-mens.html

  8. Ja, där kan jag inte ge dig annat än rätt, stettiner… Inte bara att valutgången blev en (ganska positiv) överraskning, utan också att valdeltagandet blev större än väntat. Huruvida detta sedan ska tolkas som en såpass epokgörande journalistisk katastrof som din t-tröja vill göra gällande är jag inte så säker på. Ibland kan man nog bli lite för fixerad vid en dagstidning vars läsekrets till 60% trots allt bor inom M25, dvs. ringvägen kring stor-London.

Leave a Reply

Links






Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004