Axess-Johan Lundberg i Expressen idag:

“…den spanske barockförfattaren Baltasar Gracián [formulerade] redan 1646 själva kärnan i den kulturkonservativa hållningen: ‘Människan är född barbar; hon räddas från att vara ett monster genom att tillägna sig kultur. Kulturen är således det som skapar människan, och ju större hennes kultur är, desto större individ är hon.'”

Inte undra på att Baltasar Gracián fortfarande är ett namn på allas läppar.

Hur som haver, Lundbergs påstående lägger ju också i dagen den krasst materialistiska kultursyn som den här formen av kulturkonservatism än en gång vill göra till sin egen. För det här är ju inget mindre än vår gamla bekant “högkulturen som nyttovara”, ett slags medicin som lindrar alla själsliga sår och förtar alla animaliska drifter. 

Jag menar, vem kan förneka att efter en hård dags judedödande var Haydns stråkmusik, framförd av den dödsdömda kvartetten, en balsam för själen, för det kunde många bödlar mycket riktigt intyga – och vem är Johan Lundberg att påstå att dom på nåt sätt inte fattade Haydn rätt? Och att Ezra Pound kunde “skriva vacker dikt om fula saker” – som nån i Bollingendebatten en gång uttryckte det – måste ha gjort Ezra Pound till en “större individ”, annars vore ju dikten på nåt sätt inte riktigt lika vacker.

Det är inte the simple-mindedness of it… Vad som alltid förvånar mig är något som förstås aldrig borde förvåna en: att konservatismen är så gammalmodig!