Gård det så gård det…
Categories: SpråkFriday, Dec 17, 2010
Detta är ett slags cross-referenced bidrag till en intressant diskussion hos Bodil om ursprungen till orden “torg” och “gård”.
Förkortningar:
OE=Old Enlish/Anglo-Saxon … O Fris=Old Frisian … OS=Old Saxon … OHG=Old High German … ON=Old Norse … Gmc=Germanic … OSl=Old Slavonic …
December 17th, 2010 at 9:59 pm
Kul. Tänk på Garde och Lau Garda, på Gotland. Har inte tänkt på det förut, att det är samma ord som gård.
December 18th, 2010 at 7:09 am
Sidospår men kanske ändå kanske inte alldeles för långt bort: jag stannar vid “Slavonic” =slaviska (språk), det finns en förvirrande massa ord som rör detta: slav, slavon, slovak, sloven och ibland verkar det som om slaverna själva får problem med att hålla isär dem. På tjeckiska ligger så vitt jag minns orden för Slovenien och Slovakien snubblande nära varandra.
Men hem till gården igen: “gärdsgård” eller “gärdesgård” är inte det dubbelt upp av den här ordstammen?
December 18th, 2010 at 8:13 am
Att “OSl” står för “Old Slavonic” hämtade jag bara ur förkortningslistan i OED. Men du har säkert rätt i din iakttagelse. Liksom i att “gärdsgård” är en – oxymoron? tautologi? jag vet aldrig sånt där.
December 18th, 2010 at 1:38 pm
SAOB: “fsv. gärdhis gardher, gärdzgardher; jfr nor. dial. gjerdesgard; av GÄRDE o. GÅRD, sbst.” och GÄRDE (här i betydelsen stängsel) kommer förstås från gård: “fsv. gärþe, motsv. d. gærde, isl. gerði; avledn. av GÅRD sbst”.
Jag tror inte riktigt det räknas som en tautologi när orden haft olika betydelser sen urminnes tider, dock 🙂
December 18th, 2010 at 1:47 pm
Håll garden uppe! Eller sänk den. Be happy.
December 18th, 2010 at 9:43 pm
Jag har en gång i min ungdom nosat lite på det språk som i förkortningslistan ovan kallas Old Slavonic. Det skedde via standardverket “Handbuch der altbulgarischen (altkirchenslavischen) Sprache: Grammatik, Texte, Glossar” av August Leskien, en tysk professor av den gamla fina stammen (född 1840).
Det faktum att “grad” och dess varianter är tidigt belagt i de slaviska språken talar dessvärre mot att ordet skulle vara en exportartikel från svenskan långt innan termen smörgåsbord gjort sitt segertåg över världen. Tråkigt för vår nationella självbild, men förmodligen sant.
En klargörande utredning om “grad” finns på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Grad_%28Slavic_settlement%29
December 18th, 2010 at 9:58 pm
Tack för det, TT. Jag tror luften definitivt gått ur ballongen som var “gård=viking =grad”.
Den som förtäljde denna gårdshistoria för mig, för övrigt, var Ulla Keyling, min ryskalärarinna på Hvitfeldtska 1968-69, som sedemera blev poet, aktiv i Författarförbundet, och ännu desto sedemera ansökande till kulturrådsposten i London efter whats-her-name-operamänniskan Johanna Something.
Se där ett sidspår…
December 19th, 2010 at 8:39 am
Jag har nu rotat över wikipedias grad-länk till pausträdet för att jag tyckte den var intressant. Den väcker en ny (om än ganska liten) fråga. Är “grätz” i Königgrätz (den tyska formen för Hradec Králové)också ett ord för grad-gård? “König” motsvarar ju “Králové”-ledet. Förutom de exempel wiki-artikeln nämner så tänker jag på Grado och Gradisca, vackra små städer i Friuli-Venezia Giulia.
December 19th, 2010 at 9:15 pm
I den här spalten får väl tankarna flyga lite hur som helst. Därför denna lilla reflektion på söndagskvällen:
Intressant är hur begreppet stad (gorod, grad etc.) i slaviska språk utvecklats ur ett ord som från början har betydelsen “befäst bosättning”, borg eller något liknande.
När jag i går av en helt annan anledning tog fram mitt isländska Nya Testamente (inköpt under en mellanlandning på Keflavik) slog det mig att “stad” på isländska uppenbarligen heter “borg”. I julevangeliet står det t ex så här: “Þá fór og Jósef úr Galíleu frá borginni Nasaret upp til Júdeu, til borgar Davíðs, sem heitir Betlehem, en hann var af ætt og kyni Davíðs” (hoppas att de isländska bokstäverna går fram här).
En svensk är “medborgare” och en ryss “grazjdanin” – både knutna till det gamla begreppet för stad och borg.
Slut på tankeflykten.