Livets gåta
Categories: UncategorizedFriday, May 13, 2011
Jag får ingen rätsida på det här.
Teven stod på i morse. I ena ögonvrån ser jag att det sitter två män i soffan. Den ene heter Aldo och ägnar stor del av sin tid åt att hjälpa de hemlösa på alla sätt och vis. Bredvid honom sitter den lite yngre Gary, en av de som blivit hjälpt av Aldo. De träffades just när Gary tagit 25 paracetamol och skulle kasta sig från Brighton Pier. Aldo berättar:
“So I said to Gary – don’t commit suicide, life’s too short!”
Är detta verkligen sätt sak att säga om man vill övertyga någon att inte ta livet av sig? Att livet är alldeles för kort, är det verkligen en tröst för någon som tänker ända det? Det låter ju snarast ganska cyniskt, nästan hånfullt. Om livet ändå är så förtvivlat kort, tja… why hang around…?
I dunno. You tell me.
May 13th, 2011 at 12:18 pm
Ha, ha, den var bra! Men tydligen lyckades han i alla fall rädda honom från att hoppa med sin bakvända argumentation. Kanske var det rentav tanken: att distrahera den förtvivlade Gary och få honom att tänka på något annat. ”Vänta nu, va fan säger han…”
May 13th, 2011 at 12:28 pm
Jag menar, nu när jag tänker på det… han kanske menade “Livet är alldeles för kort, så varför göra det ännu kortare?” Å andra sidan använder man ju alltid uttrycket “Life’s too short” för att ta avstånd från nån onödig, tråkig, tidsödande aktivitet, som att diska tallrikar, ha pressveck på jeansen – eller ta livet av sig.
May 14th, 2011 at 8:10 am
Ordet “too” stör mig väl lite. Annars kunde man tänka sig att han menar: “Livet tar ändå snart slut “.