Hvad gör ett namn, som sagt?
Categories: SpråkWednesday, Mar 6, 2013
Jag kan inte riktigt släppa det där med “androm till varnagel”… (är “androm” gammalt dativ, för övrigt?)
Föreställ er att ni inte kan svenska, överhuvudtaget. Föreställ er sedan en serie böcker och/eller ett dataspel som utspelar sig i en, typ, fantasy/warcraft-värld som är en osalig blandning av de gamla vanliga kulturella/historiska/visuella klyschorna: de teutoniska krigen, Tolkien och Ringen, nazismen, nordisk mytologi och språk, keltisk mytologi och språk, där de säger saker som “…blighted by the curse of Fjordor…” och “…he is Brigg, son of Heldor the Bard…”, och där dom slåss med stora svärd och stora skägg.
I denna värld utgörs the good guys av en stam heroiska krigare, de så kallade tillerna, vars hövdingar är ett brödrapar, tvillingar, den ena modigare än den andra, den andra stridsdugligare än den ene. Deras namn?
Den ene heter Enom till’Straff. Den andre heter Androm till’Varnagel.
Sweet, or what…?
March 6th, 2013 at 10:18 pm
Min farsa kallar ibland sig själv för mandrom.
Jag fattar inte det heller, och om det hänger ihop med androm. Men jag antar det. By the way eller vad man ska säga.
March 7th, 2013 at 4:58 am
Jag undrar om inte mandrom betydde ungefär “grabben” en gång i tiden. Ta en titt på den här färgrika dikten/visan av Martin Koch – lika speciell som Härjavisan:
http://www.dagensvisa.com/minata/koch.html
March 7th, 2013 at 7:59 am
Mandrom betyder val kort och gott “jag”, eller? (romani via knoparmoj/soderslang).
March 7th, 2013 at 8:51 am
Läste med stort nöje Martin Kochs dikt “som han kallade “söderamerikansk” dikt” enligt den länkade siten. Men “söderamrisen” var en i den långa rad av söderkisar som kanske började med “grilljannen” på 1800-talet och nu tydligen har landat i “emo fashionistas” enligt den fascinerande lista jag hämtat hos Föreningen för folkbildningsforskning (pdf, scrolla till sid 6).
SAOB säger om söderamrisen att han hade ”’de uppstoppade axlarnas charm’, rutig vepa’, grå byxor och trubbigt uppnosiga gula skor.”
“Mandrom” betyder helt enkelt “jag” och är söderslang från den tiden då “alla rynkor blev glada i håg / ty stunsigare kvanting man aldrig såg.”
@Fredrik: Har du något belägg för anknytningen till romani eller knoparmoj? Vore intressant. Stavelsen “man” är väl helt enkelt “man” som ju används än idag i dagligt tal. Men varifrån kommer formen “drom”? Finns det andra exempel?
Ursäkta längden. Men jag hade inte tid att klämma in detta i 124 tecken.
March 7th, 2013 at 9:27 am
Romani-kopplingen namns exvis har: http://lingvistbloggen.ling.su.se/?p=2196
Om jag googlat ratt heter sa ar grundformen “mandi” eller mojligen “mander” i “svensk” romani, och inte for att jag kan ett dugg om grammatiken kan ju “rom” tankas vara en annan uppenbar referens till en sjalv… fast att bena ut vad som kommer fran romani, vlachiska, eller svenska slangvarianter ar lite mer an jag klarar av.
March 7th, 2013 at 9:50 am
Jag kunde en gång i tiden lite persiska/farsi, några hundra ord och diverse vardagliga fraser. Jag gjorde lite anteckningar på den tiden, men de ligger i en låda i Sverige någonstans. I alla fall har jag för mig att “jag” heter “man” på persiska. Ordet hörs väl inte så ofta eftersom verben personböjs och pronomina sällan figurerar.
March 7th, 2013 at 10:20 am
Tack för ytterligare upplysningar. Det påminner litet om en trevlig diskussion vi hade på Under Pausträdet i juni 2009.
March 7th, 2013 at 3:51 pm
Då och då, eller snarare titt som tätt, går jag tillbaka till olika böcker som har något, några eller många år på nacken – om det skulle visa sig att de flesta då innehöll utrivna sidor skulle jag bli mycket förvånad. Men med nätet är det nästan så! Bengts hänvisning till diskussionen 2009 ger vid handen ett av nätets stora brister: länkar upphör ständigt att fungera.
Här en språkspalt om romani eller snarare svensk resanderomani, där det står att mandro=jag.
March 7th, 2013 at 4:03 pm
För mig funkade Bengts länk, konstigt nog…
March 7th, 2013 at 4:43 pm
Då har vi klarlagt “mandroms” entym..etnom…äsch… härstamning – tack för bidragen. Eftersom knoparmoj nämndes ovan tar jag mig friheten att knycka Alf Henriksons “Sotarspråk”:_
Knoparen krejsar i slunget, hans moj är dig svårt att förstå.
Han är fejig på isingar, kurpis och jack där i pipan han flinkt pumpar på.
Han förtjänar sin using på farning och stig till häringar, lanken och sjock
där i goniga kåpor och guckliga lin han rafflar på uket din stock.
När han flunsat sig trött går han käklustig hem till sin skrasp och får podis och jing,
han får skräckling till kläm, han får fleder och puff och tjabis med spisliga ting.
Ja, han avar från bysaköksimmorna hem och bevaskar sitt tryss och sin kåk
och blir då lika fejlös om noben som du, fast du inte begriper hans språk
Texten har jag fått från Lottens välkommenterade blogg.
Ussare rynkor och kvantingar.
March 7th, 2013 at 6:55 pm
Gunnar -> Men fungerade länkarna i Bengts inlägg?
March 7th, 2013 at 6:58 pm
Eller snarare, fungerar länkarna i kommentarerna i Bengts länk?
March 7th, 2013 at 7:04 pm
Agneta: ja, det gör dom, i princip, det är bara det att två av dem “tagits bort” i mellantiden, det gäller youtube-länken och den franskspråkiga, men länkarna i sig funkar.
March 7th, 2013 at 7:53 pm
Jag ska avslutningsvis (?) bidra med två skojiga engelska ord vars etymolohärstamning man är lite osäker på: “div” och “spiv”… I fallet “div” finns en teori om fängelsejargong som låter trovärdig..
“Actually originates from prison slang in the UK. A job often given to the lowest inmates was to put cardboard dividers into boxes. Someone given this job was a ‘divider’ or a ‘div’. Now used as an insult to those who display stupidity.
– Oh you fucking div, you broke my ribs!”
Därav en av mina favoritförbannelser som min son tog med sig hem från skolgården för många år sen (om en lärare): “He’s a blatant, spasticated div!”
Men om “spiv” hittar man sällan ens spekulationer om ursprung. Definitionen är dock glasklar:
“A flashy, slick operator who makes a living more from speculation or profiteering than from actual work. The kind of guy who wears a shiny medallion, goes bankrupt from a dodgy swampland development scheme, but still has a big house in his wife’s name.”
Men också historiskt:
“Slang term for those who avoided conscription in the first world war. Usually by lying about their physical condition or personal beleifs”
“what a divvy, what a fucking div, talking like a moron, walking like a spiv”, sjöng tydligen ett popcombo som heter The Libertines.
Med “div” kan man tro på fängelseteorin, men med “spiv” blir det avslutande v:et mer problematiskt. Om det nu inte har att göra med Gayatri Chakravorty Spivak, vilket jag inte tror det har.
PS: Sorry, citaten kommer från urbandictionary.com
March 7th, 2013 at 8:18 pm
Gunnar: Även om länkarna i princip fungerar (dock inte som avsett), så blir det ju som en bok vars pärmar håller samman den, men som här och var fattas sidor.
March 7th, 2013 at 8:29 pm
Ja precis! Och jag tror Bengt själv skrivit om detta, t.o.m. vad gäller hans egna bloggtexter… URL-länkar är kanske en sorts organismer, som bara dör ut…
March 7th, 2013 at 9:45 pm
Om man får förvilla sig tillbaka till bröderna Till så tycker jag det var lysande namn. Nästan lika bra som de allra bästa bovnamnen i litteraturen, nämligen uslingarna Veder och Kader.
March 7th, 2013 at 10:06 pm
Jorun, you make me verry happy!
March 14th, 2013 at 12:30 pm
Vad ska en modern motpåve ha för (tidigare) namn om inte Lucian Pulvermacher? Fast som påve kallade han sig dock Pius XIII. Efternamnet ger ju minst sagt antydningar om den tid när hemliga recept och lönnmord var ordningen för dagen – som Fridas vän beskrev det – medan Lucian snarare associerar till Lucifer.
http://en.wikipedia.org/wiki/Lucian_Pulvermacher