Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Stop Press: Ryggrad återfunnen!

Categories: Brittiskt allmänt
Friday, Aug 30, 2013

Well, well, well… Bombningen av Syrien blev igår kväll nerröstad i underhuset av en majoritet på 13 röster (285-272). Hela trettio av nejröstarna var tories (nio LibDems). Av vilket man dock inte ska dra slutsatsen att dessa trettio drabbats av postimperialistiska tvivel och allmän fredslängtan: det rör sig nästan uteslutande om ‘Little Englanders’ på högerkanten som tycker man ska lämna hottentotterna att sköta sitt.

Ed Miliband (och de trettio tories) belönades med många okvädningsord under kvällen (“a copperbottomed shit”, bland annat), och det var de mer än värda. Över hela det här rätt så anmärkningsvärda beslutet hänger förstås en blodröd neonskylt där det står “Irak”. Efter att Miliband fått en försäkran från Cameron att han inte tänkte använda sig the Royal Privilege för att kringgå beslutet, sa Cameron bland annat:

“…det står klart för mig att det brittiska parlamentet här givit uttryck för det brittiska folkets åsikt att inte vilja se ett brittisk militärt ingripande. Jag förstår detta och regeringen kommer att agera i enlighet därmed.”

Och den som vill höra en viss lättnad i de orden får gärna göra det. Man kan säga en hel massa om Cameron, det mesta välförtjänt, men dum är han inte.

11 Responses to “Stop Press: Ryggrad återfunnen!”

  1. Fast mitt i röran har jag svårt att inte dra lite på munnen åt förstasidan “The British aren’t coming! The British aren’t coming!” (som G fick till att vara ett riff på refrängen New York, New York vilket antingen tyder på massiv okunskap om amerikansk historia, eller ett skämt som gick över huvudet på mig…)

  2. Det kommer väl från Colin Wellands triumfatoriska Oscarstal efter att Chariots of Fire vann…?

  3. Suezkrisen 2.0? Oviljan hos England att kliva in i en huvudroll i just Mellanöstern är verkligen slående, sedan kan man göra olika bedömningar av ifall det var starkt eller svagt, hederligt, klokt eller trött.

  4. Men herregud, Suezkrisen var ju tvärtom… UK var ju alltför villig att gå in i Mellanöstern… USA smällde UK på fingrarna och sa, “Down boy! Nu är det vi som äger baserna…”

  5. Javisst, fast i slutändan visade det sig ju att det inte gick att gå hela vägen, att England och Frankrike inte längre “ägde läget” vad gällde Mellanöstern. Det var ungefär den erosionen av en tidigare ledande roll jag tänkte på.

    Hade den här krisen inträffat för 25 år sedan så hade t ex Thatcher i detta läge inte hatt några större problem att få med sig även Labour. Då hade man musklerna, militärt och ekonomiskt, men det (och en del annat) har man inte numera.

  6. Jag ser att Suez trots allt dyker upp i debatten. Journalisten Harry Smitt twittrade med anledning av att Kerry i går omtalade Frankrike som USA:s äldsta allierade: “That is the biggest slap down to the UK since Suez”.

    Daily Mails förstasida lägger lök på laxen: “U.S. snubs Britain – and gets cosy with the French”.

    För att inte tala om The Suns dödsannons:

    “Death notice: the special relationship. Died at home after a sudden illness on Thursday… Funeral to be held at the French embassy in London.”

  7. Kan någon reda ut det som diskuteras i de två första kommentarerna? Jag känner bara till uttrycket “The Russians are coming, The Russians are coming” vilket också var titeln på en berömd film från kalla krigets tid, Kan det ha med det att göra?

    F.ö. var det inte så att franska trupper kämpade mot engelska under befrielsekriget ? Eller blandar jag ihop det? General Lafayette från franska revolutionen var väl där? I så fall är väl Harry Smitts tweet en viss historisk sanning?

  8. Jo, Frankrike är ju verkligen USA:s äldsta allierade med Lafayette som affischnamn. Så Kerry hade ju historien på sin sida när han klappade britterna på någon odefinierad del av kroppen.

    Sedan hette twittraren förstås Harry Smith. Jag slirade på tangentbordet.

  9. Allies, rallies, cronies, dummies, phonys, – and all of them keeps going!

  10. “The British are coming!” (ggr 2) har givetvis sitt ursprung i självständighetskriget (var det inte t.o.m. Paul Revere som sa’t?). Colin Welland använde det sedan “ironiskt” när han tog emot Oscarn för Chariots o F. Men det där med att rödrockarna är i antågande återkommer förstås också i det franska uttrycket för “women’s time of the month”: “Les anglais sont arrivés…”

  11. Det brukar ju tillskrivas Revere, men är nog apokryfiskt.

    Fast Gunnars kommentar gjorde att jag hittade en officiell databas (aaspeechesdb.oscars.org) med alla tacktal sen tidigt 40-tal. Ur vilken vi exempelvis kan lära oss att ingen tackat Paul Revere, och att Jennifer Lawrence inte var den första att använda ordet “nuts” i sitt tacktal; Jack Nicholson gjorde det redan 1975. Däremot var det första gången två pristagare använde ordet under samma gala. Man lär sig nåt nytt varje dag 🙂

Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004