Våra dumma vänner i naturen
Categories: Brittiska medierThursday, Jul 17, 2014
(Rubriken © Lasse O’…)
En gammal bekant, Lucy Cooke, begick igår sin debut som naturprogramledare på BBC, med “Talk to the Animals“. Lucy har puffats ordentligt senaste veckorna, det är meningen hon ska bli “nästa David Attenborough“, och hon har väl alla förutsättningarna: bakgrund i zoologi, hemmastadd både bakom och framför kameran, vad man kallar ett “vinnande utseende”, och så vidare.
Och debuten gick bra. Det är ju ett ämne som knappast går att göra tråkigt. Men där ligger också ett av problemen: det har med entusiasm att göra. Jag har länge sett fram mot den dag när teve för en gångs skull ska göra vetenskapsprogram för vuxna, och jag lär få vänta ännu ett tag. Det ska ständigt vara hejsan och tjosan, det ska explodera och det ska tjutas och skrikas, det ska vara “Oh wow, look at that…!”
Vetenskap är, nästan per definition, ett fascinerande ämne. Jag behöver alltså inte entusiasmeras. Allt jag behöver är att få reda på vad det är som pågår, varför det pågår, och hur, och under vilka omständigheter, och vilka konsekvenser det kan ha. Entusiasmen sköter jag själv, tack så hemskt mycket.
Ett av de få programmen som tilltalar mig i det hänseendet är The Sky at Night, som under många årtionden presenterades av den excentriske Patrick Moore. Där sitter, för det mesta, ett antal astronomer runt ett bord och diskuterar de senaste rönen inom sitt ämne. Enkelt, smärtfritt, fascinerande.
Det kanske är just djurprogrammen som har en tendens att barnsligifieras, jag vet inte. Djuren har mycket att svara för. Särskilt de gulliga.
July 17th, 2014 at 10:39 pm
Intressant att du nämnde det där m djur. Vimlar av dem på Twitter.
Och på busshållplatsen satt jag och retade mig på en affisch för en fin-fin fotoutställning här. Den pretentiösa titeln Genesis, och så en gyttrig bild på pingviner och ett gäspande sjölejon. Jag också gäspade. Det har gått Religion i djur. Sista oskulden liksom.
Sen tycker jag precis som du om när torra gubbar/kvinns diskuterar. Mycket lite sånt här också. I stället ska man resa med mikrokamera (virtuellt) in i hjärnan och tarmarna och gud-vet-var på besynnerliga resor som är enormt utmattande. Varvid jag brukar ryta: Sluta – jag är inte vetenskapsnörd. Inte heller obducent-lagd.
Bästa vetenskapsprogrammen här är nog trots allt geologiska och/eller klimatologiska.
July 25th, 2014 at 5:31 am
Just Naturprogram är något som SVT har misslyckats kapitalt med de senaste 10 åren. De har i stället just som BBC satsat på att fokusera på programledarna, både BBC och SVT har de senaste åren kört röriga live-program med programledarna i fokus, det blir bara pinsamt. Norska NRK har i stället lyckats utmärkt, genom att våga vara traditionella, och lita på att innehållet är intressant nog utan att det skall behöva livas upp med spektakel! Och NRK släpper fram fristående naturfilmare, i stället för att först bestämma programledaren, och sedan i efterhand försöka finna något intressant för denne programledare i naturen!
July 25th, 2014 at 9:26 am
Där ligger väl just grundproblemet: att man först fokuserar på programledarna i stället för ämnet… Gjorde förresten inte NRK en serie om Hurtigrutten i realtid, liksom…? Tror den gick här, men såg den aldrig…
July 28th, 2014 at 4:32 am
NRK har hjort många slow-TV program:
http://no.wikipedia.org/wiki/Slow_TV
Men NRK:s naturprogram heter “Ut i Naturen”