JCB news…
Categories: InternetFriday, Apr 8, 2016
Häröver betyder förkortningen JCB nästan alltid JC Bamford Excavators Ltd, ett grävskopsföretag som donerar stora pengar till de konservativa. De producerar tunga prylar.
Det gör också en annan JCB, Jens Christian Brandt, fast inte så mycket (vad jag vet) i tungt maskineri som i ofelbart intressant journalistik.
JCB har nu börjat blogga igen, Gott sei dank, och det åligger samtliga mina tjugosex läsare att studera hans poster med all den uppmärksamhet som krävs i en samtid som håller på att koka sönder i en kladdig geggamoja av ickenyheter om ickepersoner som inte har något att säga.
Länk i länklistan. Hör sen.
April 8th, 2016 at 7:36 pm
jcb var alltid i min lista. Instämmer helt i din uppmaning.
April 8th, 2016 at 7:51 pm
Du är därmed politiskt korrekt! (In a good way)
April 9th, 2016 at 6:46 am
I dagens DN skriver JCB till försvar av 70-talets mångfald. Nyanserat och klokt, tycker en som var med.
“Det var hemskt, särskilt då alla de fanatiska teorierna av verkligheten krävde att den skulle lyda deras befallningar…”
http://www.dn.se/arkiv/dn-kultur/till-forsvar-for-70talets-mangfald/
April 9th, 2016 at 10:18 am
Ja,jag har precis läst den! Den är splendido och mycket tänkvärd. En vacker dag ska jag skriva lite mer utförligt om just 70-talet, kanske lite som respons till JCB. Jag upplevde ju bara det svenska sjuttiotalet bitvis, i början av decenniet. Och dessutom var jag ju 19 när 70-talet tog sin början, så det ger också ett delvis annorlunda perspektiv.
April 9th, 2016 at 6:09 pm
Kul att han är tillbaks. Tycker om hans grejer. Dessutom är han ju en av få proffs-skribenter som ibland berömmer mina texter. Det är det ju annars lite snålt med 😉
April 10th, 2016 at 9:20 am
Spännande diskussion om 70-talet med Jens text och Gunnars utlovade respons. Själv kastades jag -oförberedd- in i det svenska 70-talet, drabbades av ett politiskt virrvarr och lyckades smita ut igen precis innan det tog slut. Det var inget bra decennium. Det var väl en vattendelare för det västerländska samhället och ledde fram till den katastrofala Thatcher/Reaganeran som vi still lider av idag.
Populärmusiken under 70-talet uppfattade jag som enbart irriterande och så har det varit sedan dess. Dock: “You can check-out any time you like,But you can never leave! “.
Ser fram mot ytterligare vittnesbörd.
April 10th, 2016 at 11:06 am
Det var goda nyheter! Jag har hoppats att JCB skulle fortsätta sin blogg.
April 10th, 2016 at 3:21 pm
Bra och lätt i hågen artikel av Jens Christian. Men det blir lite mycket Gustafsson som symbol för frihet i en trängd tid. Förstår det som en blandning av minnesteckning och 70-talskritik. Ska bli intressant att se Gunnars komplement.
För mig var redan 68 ett bekymmer. Efter som jag alltid velat vara fri i anden, om än lojal med alla möjliga uppror och protester.
67 var dock glädjens år, ett oefterhärmligt sådant, en kontinental öppning i tidrummet. Sådana brukar vara korta. Men: trots vänsterns ensidigheter fanns ju så mycket annat, konstnärligt, musikaliskt, solidariskt.
Naturligtvis gjorde Vietnamkriget och den ökade radikaliseringen inte minst i USA, att det kom en backlash som sitter som gjuten fortfarande. Avregleringar och bankfusk, ekonomiska kriser och miljöschabbel: allt är som följder av 80-talets politisk-tekniska “liberaliseringar”. Fritt fram att etablera sig i låglöneländer med usla villkor och stänga ner för arbetslöshet i Sverige, England, med flera länder. Fritt fram för den globala kapital-eliten att härja runt och och dammsuga alla statligt ägda och andra resurser.
Så – på 80-talet började det stora tjuveriet av det som hela samhällen byggt upp tillsammans, inte minst i Sverige. Nu än värre.
Hur man efter det kan tycka att just 70-talet var en trång tid är mig en gåta. Nu har vi utsugning under ytan och frihet på ytan. Samt snygga skuggade glasögon.
April 10th, 2016 at 7:42 pm
Mitt (blygsamma) bidrag om 70-talet bör komma under veckan. Jag är mellan arbetssituationer just nu, i kväll, grovkapitel 6 ivägskickat, 7:an påbörjat. Men jag har räkenskaper och byråkrati att brottas med dessutom… allmän självdeklaration, moms, avdrag… önskar jag hade mer pengar off-shore, faktiskt…
På tal om vilket, läs gärna Ed Vulliamys fascinerande artikel om hur Panama kom till: http://www.theguardian.com/world/2016/apr/10/panama-canal-president-jp-morgan-tax-haven
April 11th, 2016 at 7:29 am
För mig var 70-talet sjukronorsreformen, antisemitisk graffitti på Lunds fasader, flyktingar från Chile med sin Lenintillbedjan, studentkamrater på Sociologen tagna direkt från ett Komsomolmöte, Hoola Bandoolas hyckleri, men också en tid då man fortfarande kunde gå med ett demonstrationståg under parollen “Solidaritet med Israel” utan att riskera livet.
April 11th, 2016 at 4:12 pm
Tack för alla vänliga och storsinta kommentarer. I strikt mening är det ingen riktig blogg, utan bara jag som slänger upp en del gamla artiklar. Jag hade väldigt kul då det begav sig, och jag minns med värme de roliga diskussioner som uppkom. Sen blev det under hösten 2011 för besvärligt att rensa bland mer illvilliga utspel från tidens stora stjärntyckare – och då hamnade projektet i karantän. Men kanske är det en annan tid nu. Jag måste fundera lite innan jag slår på kommentarsfunktion etc. Ber om överseende med detta.