Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Tre saker

Wednesday, Jun 13, 2018

* Av anledningar jag inte behöver gå in på just nu söker jag i Libris och annorstädes efter svenska skönlitterära böcker som blev översatta till ryska och utgivna i Sovjet, särskilt under tidsperioden 1917 till, säg, efter kriget. En av dem var Frank Hellers roman (utgiven där 1926) Den tusen och andra natten, som översattes av ingen mindre än Osip Mandelstam. Kunde Mandelstam svenska…?!? Nån som vet?

* En av Flann O’Briens korrespondenter (se föregående post) var svensken Gunnar Rugheimer, som då arbetade på Raidió Teilifís Éireann i Dublin. Jag hörde först talas om Rugheimer när jag gjorde några radioprogram på BBC R3 i början av 90-talet, och förstod att han var en imponerande figur. Men varför finns det knappast något alls skrivet om honom i Sverige, inte ens en Wikipediaartikel? Vilket liv! Hjältemodigt arbete med flyktingar under kriget, en oerhört framstående figur inom anglosaxiska medier, särskilt tv. Läs runan i Telegraph från 2003 så får ni se.

* Det har varit två dagars pandemonium i parlamentet kring debatterna och omröstningarna om överhusets många amendments till Brexitlagstiftningen. Idag marscherade alla SNP-ledamöterna ut ur underhuset i protest mot att knappt någon tid blev över att debattera och rösta om devolutionsaspekterna. Det verkar mer och mer luta mot en mjuk Brexit, någon slags Norgevariant, och extrem-brexitörerna kommer till slut att få den dolkstötslegend de alltid trängtat efter.

7 Responses to “Tre saker”

  1. Nu har jag fått höra från två experthåll angående det där med Mandelstam. Nej, han kunde inte svenska, först och främst. Antingen har någon annan gjort grovöversättningen och Mandelstam putsat till den och tagit åt sig hela äran. Något mer sannolikt är att han översatte den från franska: “Detta var rätt vanligt i Ryssland, där översättningsarbete var en viktig födkrok, inte minst för författare som hade svårigheter att publicera sina egna verk” säger en kunnig bekant.

  2. Utlandssvenskarna är ju ett försummat kapitel i svensk historieskrivning, det förmodar jag att du själv tänkt över en del. Fram till 1979 hade de inte ens rösträtt. Det tycks vara som så: för att en svensk som gör rejäl karriär i utlandet också ska bli fullt synlig där hemma så måste denne antingen bli kändis i världsklass, som Max von Sydow, Emanuel Swedenborg eller Yngwie Malmsteen, eller aktivt jobba på att sälja in sin historia i hemlandet. Undantag för idrottare, eftersom dessa når ut direkt till en global masspublik via tv och annan media.

    Alfred Nobel t ex är någorlunda välkänd för bildade svenskar pga det stora priset, men de övriga medlemmarna i klanen Nobel i Ryssland är det väl idag bara specialintresserade som känner till. Ändå gjorde de viktiga insatser för Rysslands industrialisering, startade upp oljeindustrin där och hade kontakter ända upp på regeringsnivå.

  3. Nu vet jag inte riktigt hur vi kom in på ämnet utlandssvenskar, men visst hade vi rösträtt tidigare än så. Jag hittade detta i SvD från 2015: “Utlandssvenskarna fick inte rösträtt förrän 1968 och då i mycket begränsad omfattning. 1998 vidgades rösträtten till den som är svensk medborgare och någon gång varit skriven i Sverige”

    PS: Jag kommer ihåg att jag röstade i valet 1976… På kommunisterna.

  4. Någon sorts reform kom till valet 1979, jag tror att det blev tekniskt enklare för utlandssvenskar att rösta (mindre byråkrati kring tidig registrering i röstlängd?) men också att fler fick laglig möjlighet. Sossarna var emot. Men det här är förstås en bisak, och jag blandade kanske ihop två betydelser av ordet utlandssvenskar: svenska medborgare som bor stadigt utomlands och diaspora-svenskar som inte längre är svenska medborgare men har gjort karriär i utlandet.

  5. OK – men varför denna diskussion om utlandssvenskar i en post som handlar om Osip Mandelstam, Flann O’Brien och Brexit? Jag är inte med på noterna riktigt.

  6. Det var ju Rugheimer jag tänkte på, och din observation att han är så helt okänd i Sverige trots en lång och spännande karriär utomlands. Ursäkta att den kopplingen blev otydlig.

  7. Aha, nu fattar jag! Det har du helt rätt i. Det är verkligen konstigt att inte mer skrivits om honom. Som med alla runor i Telegraph är den både upplysande och rolig, tycker jag. Inte minst som han tydligen var med om att skapa TV2.

Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004