“We will now launch the most ambitious and radical campaign for real change our country has ever seen,” säger Corbyn efter att EU27 nu officiellt godkänt förlängningen av A50 till 31 januari 2020. Det blir alltså nyval strax före jul. Och som bekant är det ingen som vågar förutspå utgången. Tories leder oftast i mätningarna med 3% eller mer, men de kommer säkert att förlora avsevärt med mark, framför allt i Skottland. Labour kan antingen gå mot katastrof eller de kan göra oväntat bra ifrån sig, som 2017, det beror i mycket på hur Corbyn personligen går hem (“i stugorna”, som det brukade heta). Vad många fruktar är att vi får ännu ett hung Parliament, där ingen har avgörande majoritet. Vad en del fruktar ännu mer är att de konservativa vinner med en klar majoritet. Polly Toynbee idag tror att Tories ändå är finished. Jag är inte så säker.

+ Också viktigt att komma ihåg att, som rapporterats på sistone, många Tory-MPs själva är privat inte särskilt pigga på nyval, för de tror det kan gå illa. De som entusiasmerar för nyval i Torypartiet är, precis som 2017, huvudsakligen de “genialiska” rådgivarna som omger PM, framför allt Dominic Cummings, som vill göra detta till ett parliament v people-val.

+ Här är en spekulation. Corbyn har ju katastrofala personal ratings-siffror (-60, enligt många) och det i samtliga kategorier väljare, inkluderat 18-24-åringar där han brukade ha ett visst stöd. Detta kan förstås bli till nackdel, självklart. Men det kan också bli tvärtom, att Corbyn i stället mer och mer framstår som valbar, som potentiell PM, särskilt kontrasterat mot Boris Johnson. Corbyn är en garvad och erfaren campaigner, han är till åren kommen och har ett lugnt och behärskat sätt att tala och framträda, till och med lite klumpigt, vilket under de fem veckorna kan skänka honom allt mer autenticitet, denna ovärderliga egenskap i väljarnas ögon (och som Johnson ju är raka motsatsen till). Corbyn kan helt enkelt få lite av “landsfader”-figur över sig, i dessa turbulenta tider. Men det är spekulation, som sagt.