Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Räkenskap 1: Väljarna

Categories: Brittiskt allmänt
Friday, Dec 13, 2019

De första man ska skylla på är naturligtvis väljarna. England har, i betydande avsnitt, den mest korkade väljarkåren bland vad man kallar “mogna demokratier”, med möjligt undantag för USA. De har inte ens vett på att rösta i sitt eget intresse. Tio år av konservativa nerskärningar, arbetslöshet på över 30%, stängda skolor och bibliotek, sjuk- och socialvård i allvarlig kris – men de gillar inte utlänningar, en ovilja särskilt stark bland de som aldrig träffat en utlänning. Det här alltså tacken för att The Guardian skickar ut John Harris på en massa voxpoppande i deras nerstängda, förbommade små skitstäder innanför den före detta Röda – numera brunmelerade – Muren.

Ett av de mest skräckinjagande ögonblicken under valkampanjen var när Boris Johnson (för ovanlighetens skull) ställde upp i tv-debatter och frågan om trust kom upp. Publiken började skratta innan han ens hann svara, vilket tycktes som en förnuftig och nykter reaktion – tills man insåg att de skrattade med honom, inte åt honom. De som röstade på Johnson är fullt på det klara med vilken lögnhals han är. Detta ska man ägna mer än en tanke åt, det är absolut avgörande för vad som nu har hänt. Ett av de viktigaste av de politiskt-moraliska kriterier som binder samman väljare och valda i en demokrati har brutits sönder, kanske oåterkalleligen. Hur reagerar då “the left behind”? Med ett fniss.

Jag känner enbart förakt för dessa väljare, de som är lite bakom, leave-röstarna i Midlands, Yorkshire och North East, och jag skiter fullständigt i om det låter “metropolitan/liberal/Guardian-reading elite” för de har inte bara fördärvat sina egna liv i minst ett årtionde framåt, de har fördärvat det för alla andra också, mig och eliten inkluderat. Want to spread the misery around? Just be your fucking self, mate.

Nästa avsnitt: “Räkenskap 2: Labour”

3 Responses to “Räkenskap 1: Väljarna”

  1. “Själv gillar jag tyskarna så mycket, att jag mer än gärna ser dem i mer än två länder!”

    Det var bland det första kommentarerna jag hörde av en polack jag träffade första gången (sen 1980-tal, innan “den muren” föll).

    Kanske får du börja älska britterna så mycket att du mer än gärna vill se dem i fler länder, såsom England, Skottland, Irland och Wales…?

  2. Jag högaktar britter och engelsmän, men en och en, inte en masse, dvs i valtider… 😉

  3. I denna tid av Boris-yra och spekulationer om Boris märkliga attraktionskraft kan man gärna komma ihåg, att det enbart var valsystemet som gav honom en tydlig seger. Hur mycket ökade Tories antal röster med i reda tal, jämfört med Mays katastrofval för drygt två år sedan? Svaret är 1.2% – inte direkt imponerande under normala förhållanden i något annat land än just England…

    Tabellen här är riktigt intressant, den bekräftar bl a att Labour+LibDem fick praktiskt taget lika många röster som Tories (de har förstås tenderat att vinna i många folkrikare valkretsar, i städerna där mandatet kostade fler röster – vilket du förstås är väl medveten om) . Lägg på SNP och de gröna så har vi ett helt annat utfall.

    https://en.wikipedia.org/wiki/2019_United_Kingdom_general_election#Full_results

    Men nu ser ju det brittiska valsystemet ut som det gör… 🙁

Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004