Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Broar…

Categories: Uncategorized
Tuesday, Mar 10, 2020

…är ju ett ämne vi varit inne på förut, också det med upprinnelse i ett projekt av min f.d. sporadiska arbetsgivare, designern Paul Cocksedge. Nu har han fått ihop den här plankbron över Liesbeek i Kapstaden, som jag tycker är rätt tjosan. Träet är cross-laminated timber (CLT) sourced from the invasive Eucalyptus tree. Läs mer här.

4 Responses to “Broar…”

  1. Apropa broar upptackte jag just att Sverige tydligen kopt en guldbro fran Kina. Det betyder nat, tror jag, oklart vad.

  2. Är det den som är på väg till Slussen?

  3. Kopierar in Elisabet Anderssons stillsamt ursinniga kommentar i SvD (Andersson är tidningens stadsbyggnads- och arkitekturreporter; intervjun hon nämner har en länk i texten som försvinner här):

    ››Greenwashing känner alla till. Men här pratar vi goldwashing – ta en 45 meter bred bilbro, tillverkad av stål i Kina. Transportera den hit under ståhej och spektakel. Lägg public service-pengar på att låta SVT sända allt dygnet runt. Kalla schabraket en guldbro.
    Simsalabim.
    Goldwashingen är fullbordad.
    Greenwashing handlar om att skapa en bild av en miljövänlig verksamhet, och försöka undkomma djupare granskning.
    Goldwashing syftar också till att flytta fokus från besvärande frågor.
    Varför tala om miljöbelastning, koldioxidutsläpp och kostnader för skattebetalare? Bron blir ju “guldish”!
    Varför bekymra sig om vad den motorvägsliknande lösningen kommer att innebära för stadsmiljön? Bron doppas ju i gyllene målarfärg!
    Under onsdagen anländer nya Slussens huvudbro till Stockholm. “När den är monterad på plats kommer bron att målas i en guldgul färg som ska harmonisera med fasaderna i området”, heter det i ett pressmeddelande från Moderaterna i Stockholm, som kallar till presskonferens med anledning av den stora händelsen.
    Så lätt löser man såklart inte stadsbildsfrågan på denna komplexa plats (guldmålning är för övrigt allt annat än följsamt mot den historiska miljön).
    Men det är som om allt tal om guldglitter och Stockholms egen Golden gate får oss att missa elefanten i rummet. Här har vi en på många sätt brutal och otidsenlig trafiklösning, planerad för stora mängder biltrafik. Stadens egna sakkunniga ville inte ha den. När stadsbyggnadskontorets arkitekter arbetade med olika alternativa utformningar för nya Slussen hamnade denna lösning, signerad Foster and Partners/Berg, i papperskorgen.
    Men stadens dåvarande politiska ledning plockade upp förslaget ur papperskorgen. De sakkunniga kördes över.
    Det är inte så konstigt att stadsbyggnadskontorets tjänstemän, inklusive stadsarkitekten, är så tysta i Slussenfrågan. Istället är det ingenjörer från Skanska, tjänstemän från exploateringskontoret och kommunala kommunikatörer som lägger ut texten om bron som kallas både “juvel” och “en möbel i stockholmarnas vardagsrum”. Även brittiske arkitekten Spencer de Grey från Foster and Partners hjälper till.
    När jag för drygt tio år sedan intervjuade honom och hans kollega Alistair Lenczner var det uppenbart att den breda bro som Stockholmspolitikerna ville se vid Slussen var en känslig fråga för dem. De förklarade att bredden var dikterad av kommunens trafikingenjörer, och uttryckte försiktig kritik.
    Bron är fortfarande problematiskt bred. Men i dag verkar Spencer de Grey hellre tala om annat.
    I en film från Projekt Slussen – ”Slussens nya huvudbro, del 1” – talar han nästan förälskat om hur det ska bli att gå på de stora, öppna ytorna under bron. ”Dess milda, gyllene och något reflekterande yta blir ljus och luftig”, säger han (stora ytor under broar brukar bli problematiska miljöer).
    I samma film förklarar en kommunal tjänsteman att den stora skillnaden mot gamla Slussen blir att man kommer att kunna gå uppe på bron och blicka ut, som om det inte fanns möjligheter till utblickar även i gamla Slussen.
    Stockholms stad ska självklart informera om nya byggprojekt, inte minst när det handlar om platser som berör väldigt många.
    Men som så ofta när det gäller nya Slussen undrar man vad syftet är. Handlar det om att informera eller sälja in något till medborgarna?
    Men varför fundera över vilka pr-konsulter som anlitats och hur mycket skattemedel som plöjts ned – bron blir ju liksom ”guldish”!‹‹

  4. Det tycker jag verkar vara en ganska vettig kritik. Nu är jag inte alls insatt i debatten om Slussen, och den har ju hållit på i några år. Jag kommer ihåg att Bengt O. – salig i åminnelse – var väldigt engagerad i den.

Links




Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004