Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Dagens tredje dikt

Categories: Kulturellt
Tuesday, Oct 30, 2012

Ezra Pound: Ur Sonnevi/Ulléns översättning av ‘Libretto’ i Canto 81 (1945)

[…]

Vad du älskar djupt består,
resten är slagg
Vad du älskar djupt skall ingen ta ifrån dig
Vad du älskar djupt är din sanna arvedel
Vems värld, min, deras
eller ingens?
Först kom det skådade, sedan det gripbara
Elysium, om också i helvetets salar,
Vad du älskar djupt är din sanna arvedel
Vad du älskar djupt skall ingen ta ifrån dig

[…]

————

Fotnot: Det ska vara indents framför raderna 2, 6 och 8. För den som undrar lyder rad 7 i original: “First came the seen, then thus the palpable”… “skådade/gripbara” är lysande översatt, fast synd att förlora en aning av “thus”. De av er som läst ‘Idiotikon’ vet dessutom att jag har problem med “älska djupt” för “lovest well”.

15 Responses to “Dagens tredje dikt”

  1. Intet att tillägga, både dikten själv och översättningen är klassiska.

    Men dateringen dock – är inte den här skriven 1945, under månaderna efter krigets slut, när Pound hade hunnits upp av den amerikanska armén? Det är svårt att bortse från att det gör något med läsningen av dikten att den skrevs “´dagen efter undergången” – både ur Pounds personliga synvinkel och utifrån den oerhörda katastrof som andra världskriget innebar. Därmed inte sagt att Pound skulle göra sig till talesman för detta krigs offer överlag…

  2. Jäpp, en typo av mig, nu rättad… Inte bara “hunnits upp”, han satt i “apburen” i kringsfångelägret i Pisa och skrev den, det finns ett berömt foto nånstans…

  3. Mmm, den är skriven efter den sortens förnedring. Sonnevis vackra “Allt som har ett värde” i “Klangernas bok” kan förresten läsas som en replik, eller ett eko, till “Vad du älskar djupt”.

  4. Ja, den som har tillgång till “Idiotikon” kan läsa att att Gunnar där menar att översättningen “djupt” gör att man förlorar “den dubbelmening som också poeten sett, för Pound säger egentligen inte att man älskar mer eller mindre djupt, utan mer eller mindre ‘väl’ – något tillspetsat därför att kärleken inte ‘känner’ utan ‘tänker’ (Helena säger i En midsommarnattsdröm: “Love looks not with the eyes, but with the mind”).”

  5. Men jag läser det annorlunda: “djupt” i känsloväg kan ju mycket vara – men “well” är mera av ett vardagsjobb – implicit djupt.

  6. Tack för det, Lennart! Petter Bergman i AB, när han recenserade Idiotikon, menade att där också finns well=brunn, varur kärleken (okänt för mig) sägs stamma. Pounds val av “well” går egentligen tillbaka till Cavalcantis “Donna mi priegha”, som EP översatte många gånger, där kärleken definieras som i princip ett “intellektuellt” företag (“a formèd trace”…)

    Skulle kunna hålla på i evigheter om detta. Jag har har tre böcker jag skulle vilja skriva: en om London, en om Sverige, och en om kärlek. Den som vet nåt om litteraturstöd får gärna höra av sig (joke).

  7. Gabrielle – som min respons till Lennart säger, ordet “well” tillsammans med “att älska” har långa trådar bakåt, ända till Aristoteles och sedan Cavalcanti, och för all del Stendhal… Kom också ihåg vad Otello (eller är det Jago?) säger: “He loved not wisely, but too well” …

  8. Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill,
    vad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas,
    det är en skörd, som undan honom bärgas,
    ty den hör evigheten till.
    Gå fram, du mänsklighet! var glad, var tröst,
    ty du bär evigheten i ditt bröst.

    … komj jag att tänka på.

  9. Stendahl, ja. Gör en uppföljare den som kan!

    För övrigt hade väl grekerna fem olika ord för kärlek. Om jag nu letat rätt i min inre skattkammare.

    Det måste vara Jago som säger det du citerar – Ingen kan ju säga OMm Jago att han älskade vare sig si eller så. Inte ens en naiv typ som Othello 😉

  10. Gabrielle, det är Othello:

    Othello:
    I pray you, in your letters,
    When you shall these unlucky deeds relate,
    Speak of me as I am; nothing extenuate,
    Nor set down aught in malice. Then must you speak
    Of one that lov’d not wisely but too well;
    Of one not easily jealous, but being wrought,
    Perplex’d in the extreme. . . .

    Othello Act 5, scene 2, 340–346

  11. Gabrielle 2: Stendhal behöver ingen uppföljare därför att han var ett stickspår. Men ett intressant stickspår.

  12. Ja, men det är okej, enligt min känslomässiga logik: Att han säger det om sig själv!

  13. Du fattar ett skämt, mannen?. Vem behöver en uppföljare? Conan Doyle?

    Skriv nu bara flitigt alla de där tre böckerna, det blir kul att läsa. Så många missuppfattningar om både London och Kärleken som cirkulerar.

  14. Att Othello säger det om sig själv alltså. Inte att Stendahl säger att han är ett stickspår. Hur tokigt kan det bli?

  15. […] ur Lars Forssells översättning av den Canto 81 som jag flera gånger skrivit om förut (bl.a. här). Där Sonnevi/Ullén har “Vad du älskar djupt skall ingen ta ifrån dig…” […]

Leave a Reply

Links






Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004