Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Kvinnors röst, kvinnors tystnad

Categories: Kulturellt
Sunday, Feb 16, 2014

bear01_20140214_03

Jag kan inte nog rekommendera Mary Beards föreläsning ‘The Public Voice of Women‘, just upplagd på LRB:s hemsida. Beard är specialist på antiken och har bl.a. frontat flera teveserier i ämnet, hon bloggar för TLS och skriver ofta både där och i LRB. Jag har också själv citerat henne då och då.

På grund av hennes rätt så framstående profil – och vartenda ett av de åtta orden är egentligen ett slags nederlag vart och ett – har hon blivit frukstansvärt behandlad i sociala medier och kommentarsfält. Trollen är ständigt ute efter henne, och hur hon – och många andra kvinnor i liknande positioner – orkar med det övergår nästan mitt förstånd.

Föreläsningen är tankeväckande på många vis, men jag är inte säker på att hon har rätt om allt. Till exempel att det som huvudsakligen motiverar trollen är ett slags krossat löfte om att internet skulle skapa ett demokratiskt level playing-field, och bli ett genuint, effektivt och publikt politiskt forum. Det låter lite för instrumentellt.

Men vad hennes historiska tillbakablick ger vid handen är att kvinnors röster tystas just av rent politiska motiv. Som hennes antika exempel visar, vad man från då till nu hävdar är inte att kvinnor är oförmögna att uttrycka sig, utan att de är genetiskt inkapabla till vad grekerna kallade muthos.

Ordet har sedemera härlett till vårt “myt”, men det betecknade då – i lika hög grad som nu – mäns förmåga att tala inför publik, dvs att föra politik (och “den mörka rösten” har, som Beard visar, spelat en fascinerande analogisk roll i begreppets historia).

Det är kort sagt när kvinnor vågar uttrycka sig om något som ligger utanför deras två huvudsakliga och av män accepterade “trygghetszoner” – särintresse och offerskap – som det tar hus i helvete.

Men bara för att dessa mekanismer är uråldriga finns ingen anledning att se dem som oföränderliga. Mary Beard pekar själv på att denna genuskonstruktion var rätt skranglig också under antiken. Hon skriver bland annat:

“The smartest ancient rhetorical theorists were prepared to acknowledge that the best male techniques of oratorical persuasion were uncomfortably close to the techniques (as they saw it) of female seduction. Was oratory then really so safely masculine, they worried.”

6 Responses to “Kvinnors röst, kvinnors tystnad”

  1. Hon sa väl iofs “when I’m feeling charitable” innan kommentaren om internet’s misslyckande som ett öppet publikt forum, så den biten la hon nog mest in för att vara snäll.

    (fast nog är väl en hel del trollande ett “squeal of frustration”, fast kanske inte så mycket över bristen på internet som ett publikt forum som över att ingen bryr sig om vad dom har att säga överhuvudtaget, i någon form och något forum — jfr the “somewhat sad individuals” som dömdes för hoten mot Criado-Perez, eller för den delen Rod Liddle…)

  2. Det stämmer visserligen, Fredrik, men parallellen med med det publika forumet i antiken lockade mig väl att göra mer av kommentaren än hon avsåg…

  3. Hur som helst en utmärkt föreläsning!

    (Apropå publika forum så följer jag på rejäl distans en liten skandal inom amerikansk sf där ett gäng etablerade författare och förläggare med en kvinnosyn som nog var rätt rutten redan på 50-talet när dom slog igenom just nu förfäras över att vad dom spytt ur sig i ett publikt internetforum kan läsas av alla. Saker som att beskriva kvinnliga författare som du har professionella kontakter med som “unpersons” och jämföra dom med hundar. Som någon sa, det är en smula fascinerande att inse att en tidigare generation sf-författare verkligen hatar att befinna sig i framtiden…)

  4. Tack! Jag tog mig äntligen tid att läsa detta och det var verkligen mycket intressant.

    Kommer att tänka på en liten episod i mitt liv som bloggare som lite grann är ett exempel på det här med att lyssna på män och att lyssna på kvinnor – även om det inte handlar om just rösten. Jag debatterade via bloggar med några killar (en hel del yngre än jag) och det handlade om stadsutveckling, förtätning av Stockholms innerstad, byggandet av nya höga hus osv. Våra åsikter gick starkt isär. En träff ordnades mellan killarna och mig och några av mina “åsiktsfränder”och vi möttes på ett fik nere på stan. Killarna – särskilt en av dom – blev väldigt förvånad över att jag inte var en kille! Han trodde jag hette Gabriel, inte Gabrielle. Och efter det fick jag känslan av att han faktiskt inte lyssnade på mig lika intresserat som när han läste mina argument i bloggen. Det kändes som en sorts degradering. Som om jag inte riktigt räknades längre. Jag blev väl en Miss Triggs där…

    Ibland har jag i nån liten debatt på nätet använt pseudonym: ett mansnamn. Det har varit roligt att prova men är egentligen mot mina “principiper”, jag vill stå för det jag säger med mitt riktiga namn.

    Ja, det där var lite funderingar som kom efter läsningen av den där mycket intressanta texten.

  5. Tack för det, Gabrielle! Jag måste säga jag reagerar på den där historien med illa dolt ursinne… Du skulle gett honom en hurring och sagt åt honom att lyssna ordentligt, du kanske lär dig nåt, grabben…! 😉

  6. […] Du hittar artikeln via inlägget ”Kvinnors röst, kvinnors tystnad” hos Pressylta Redux här. En direktlänk till Mary Beards artikel har du […]

Leave a Reply

Links






Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004