Dagen efter + +
Categories: Brittiskt allmäntThursday, Sep 26, 2019
Den politiska och konstitutionella krisen må ha trappats upp sedan i tisdags, men gårdagskvällens parlamentsdebatt med Boris Johnson blev ett lågvattensmärke. Man kan knappast tro att det skulle gå att bli chockerad längre, men Johnson – the braying Fauntleroy – lyckades. Labours Paula Sherriff bad honom stillsamt och hövligt att minnas den mördade Jo Cox och skruva ner på retoriken typ “förrädare”, “folkfiender” och “kapitulation”. Johnson svarade att vad hon sagt var “humbug”. Inte bara det: “Det bästa sättet att minnas Jo Cox är att genomföra Brexit!”
Inte skuggan av en ursäkt för att ha vilselett majestätet och agerat “unlawfully”. Inte skuggan av eftertanke, reflektion, sans. Inte skuggan av allt det som konservativa partiet en gång stod för. Många kommentarer idag börjar med orden “Inte ens Thatcher…”. Och det är sant. Det här känns, som jag skrev igår kväll, som det definitiva slutet på något, jag vet inte riktigt vad. Kanske just “sans”? En annan fras som förekommer ofta i kommentarerna idag är “dangerous situation”, i högsta grad bokstavligt menad. Våra folkvalda med livvakter? Det verkar gå åt det hållet.
+ “Johnson responds to question about the murder of Jo Cox: “The best way to ensure that every Parliamentarian is properly safe and we dial down the current anxiety in this country is to get Brexit done”. In other words, if MPs want to avoid getting murdered things better go his way”. h/t @Martha_Gill