Pressylta ReduxPress. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.

Brev till min…

Saturday, Jan 17, 2009

Obamas brev till sina döttrar tar förstås sin plats i en lång tradition, men jag är inte särskilt övertygad om att det bådar retoriskt gott inför the inauguration på tisdag.

Personligen är jag nån som älskar politisk retorik. När den är bra. But then nothing will surprise you by now, am I right…?

När den är bra är det – off the top of my head – exempelvis Neil Kinnocks anti-Thatcher tal strax före valdagen 1983: “If Margaret Thatcher wins on Thursday, I warn you not to be ordinary. I warn you not to be young. I warn you not to be ill. I warn you not to get old.”

Hur som haver, jag har utan framgång försökt hitta en nätversion av ett av de mest läsvärda, anti-retoriska  brev-till-min-dotter jag känner till, nämligen Ezra Pounds brev till Mary mitt under kriget, under flykten från Rom (när Mary bodde i den lilla tyrolerbyn Gais… I know…  Spooky…)

Själv skrev jag en gång ett brev till min son, som lydde, i sin helhet: “She’s no good, she’s no good, she’s no good…”

Did he listen? Did he shit.

Glömd

Categories: Uncategorized
Thursday, Jan 15, 2009

FYI: Jag skrev igår en sak om “Gömd”-debatten som jag nu tagit bort, eftersom den vid närmare studium visade sig praktiskt taget tom på väsenligheter. Skitprat är en sak, skitprat med smör på en annan. Salta lakrits är en tredje.

OFS* Alert!

Categories: Kulturellt
Tuesday, Jan 13, 2009

Kolla omedelbart Bengt O:s EU-tjeckfynd!

*[OFS=Ovillkorligt Föreskrivna Studieobjekt]

Follow the money

Categories: Svenskt allmänt
Tuesday, Jan 13, 2009

Har charmknuttarna i Bildts gamla outfit, The Lundin Group, hittat en inväg till blivande utrikesminister Hillary Clinton…? Christopher Hitchens spårar en massa dinero från TLG till en Bill Clintonstiftelse, men anar ugglor i mössan: “All I can think to ask – as perhaps some senator might think to ask – is why such a big corporate interest doesn’t just donate the money [$100, 000, 000!] directly, rather than distributing it through the offices of an outfit run by a seasoned ex-presidential influence-peddler. What do they and the other donors suppose they are getting for their money? A good feeling?”

Tomten existerar nog inte

Categories: Kulturellt
Monday, Jan 12, 2009

En ateistisk komiker, Ariane Sherine, är upphov till att det nu finns en massa bussreklam med den 95-oktanigt imbecilla devisen “There’s probably no god. Now stop worrying and enjoy your life.” Reklamen har anmälts till Advertising Standards Authority. Som har att besluta om guds existens. Bisarrt men sant: läs Philip Hensher om det i Indy idag.

Vad är detta om inte ännu ett bevis på att ateister är vidskepelsens springande knähundar? Dom lägger självmål på självmål på självmål, och gratulerar sig själva till målkalaset. Alltså, jag menar, “probably”…

The Lonesome Death of Hattie Carroll’s Killer

Categories: Kulturellt
Monday, Jan 12, 2009

William Zantzinger, tobaksfarmaren och slumvärden om vilken Dylan sjöng den klassiska, infamdrypande “The Lonesome Death of Hattie Carroll“, har dött: hans runa här.

Vilket öde, egentligen: “punishment-by-ballad”…

Lost & Found

Categories: Internet, Kulturellt
Friday, Jan 9, 2009

Ni känner mig, jag är inte nån som skriver om sånt här vanligtvis, men nåt av det mest enastående som kommer att hända med den mänskliga erfarenheten de närmaste åren är att man inte kan försvinna. Ordet “vilse” kommer inte längre att ha någon användning. Pinter kommer – återigen – att få rätt, för var det inte han som sa: “Here is where you are. There is where you’re not.”

Läs och lär

Friday, Jan 9, 2009

Ett av de utmärkande dragen hos en tidning som Göteborgs-Posten – eller, ja, det finns ju bara en Göteborgs-Posten, och sen är det inte mer med det, liksom – är att den är för bra för att vara sann. Detta kan så klart vara problematiskt för ett nyhetsorgan, men för en tidning som Göteborgs-Posten är det snarast, tja, dess själ.

Med anledning av 150-jubileet publicerar man idag en artikel om Konserthusbranden 1928, i vilken huvudpersonen – nej, hjälten! – är ingen mindre än “basunisten Lohengrin Cremonese”. Jag önskar naturligtvis att ni läser artikeln själva, men låt mig bara inflika att den också innehåller orden “vattenskadade fagottnoter och sotiga fioler…”. Mäktigt.

Ska man bara läsa en sak…

Categories: Brittiska medier
Wednesday, Jan 7, 2009

…som det brukar heta, så ska man läsa Avi Shlaim i Guardian idag.

That was the kulturkonservatism that was

Wednesday, Jan 7, 2009

Nu när Johan Lundberg satt punkt för debatten om kulturkonservatism kanske man kan lägga till ytterligare ett par punkter, om inte annat så för att skapa en snygg pinteresk minipaus i stället för ett abrupt avslut…

Jag tror i princip inte att sakfrågorna var så förfärligt kontroversiella som Lundberg hade tänkt sig; han verkar tvärtom lite förvånad över hur många soi-disant kulturradikaler som instämde i många av hans iakttagelser. Tradition och bildningsideal är trots allt inga främmande varelser i en radikal kultursfär som vilar så mycket på självbildningen som vår gör.

Som jag ser det, där Lundberg gjorde oss alla en tjänst var i en biprodukt av debatten: att han ställde den svenska kulturens monologiska karaktär i centrum. Svensk kulturdebatt – och det syns förstås mycket mer tydligt utifrån, som bl.a. Karin Stensdotter också kan intyga – är ett utpräglat Denkkollektiv med utpräglade Denkstilen (vetenskapsteoretikern Ludwik Flecks begrepp, som senare blev underlag för Thomas Kuhns paradigmteori). Paradexemplet är dagordningsparanoian, alltså när skribenter typiskt positionerar sig alldeles i periferin av – men aldrig riktigt “i” – debatten och förklarar att den handlar om fel saker. Jag tror detta är vad Fleck skulle benämnt “Zirkularität von Wissen”, men som jag nog hellre skulle kallat “goddag yxskaft”.

Jag tyckte i början att Lundberg begick ett taktiskt misstag i att överhuvudtaget gå i debatt med kulturradikalismen. För kulturradikalismen vinner alltid, inte nödvändigtvis för att den har de vinnande argumenten på sin sida, utan därför att den är fleckskt hegemonisk och alltid flippar tillbaka till defaultläge. Men om Lundberg bidragit till att ta den svenska kulturen några steg närmare flerspråkigheten, så förtjänar han gratulationer.

Links




Archives



Pre-Wordpress Archives


September 2008
Augusti 2008
Juli 2008
Juni 2008
Maj 2008
April 2008
Mars 2008
Februari 2008
Januari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
September 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Juni 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
December 2006
November 2006
Oktober 2006
September 2006
Augusti 2006
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
Oktober 2005
September 2005
Augusti 2005
Juli 2005
Juni 2005
November-december 2004